Det handlar om unga mellan tolv och 18 år som antingen misstänkts för kriminalitet, missbrukar alkohol och droger eller på annat sätt är i riskzonen för att hamna på ett HVB-hem (hem för vård eller boende). I juni 2020 fick socialkontoret i uppdrag av socialnämnden att ta fram en insats som skulle minska antalet placeringar på HVB-hem. Hur man ska förebygga ungdomsbrottslighet och gängkriminalitet var, och är kanske mer än någonsin, ett aktuellt ämne.
– Vi började samla in statistik och titta nationellt på vilka metoder som är verkningsbara. Sen försökte vi bilda oss en uppfattning lokalt också utifrån våra egna erfarenheter, säger Johan Andersson.
Resultatet blev en kombination av flera insatser som redan fanns, och som kompletterades med en ny insats i form av speciella kontaktpersoner. De kallas för SKKP, särskilt kvalificerade kontaktpersoner.
– Där kräver vi lite mer av kontaktpersonen, den ska jobba inom socialt arbete eller skolvärlden eller vara utbildad i den branschen, säger Johan Andersson.
Sarah Fors, gruppledare för teamet Hemmaplan, säger att kontaktpersonerna är en viktig del i insatsen.
– Ungdomarna är oftast inte superpositivt inställda till socialtjänsten och därför är det svårt att nå dem. Då blir de här kontaktpersonerna en förlängd arm, det blir inte lika hotfullt som om det är en person från soc, säger hon.
Att hitta de här kontaktpersonerna, nu elva till antalet, gick förvånansvärt lätt.
–De har starka drivkrafter och ett stort engagemang för de här ungdomarna. En del av dem har själva haft utmaningar under sin uppväxt och använder det i kontakten med dem. Även många av föräldrarna har stort förtroende för de här kontaktpersonerna, säger Sarah Fors.
Sommaren 2021 drog insatsen igång och sen dess har 14 personer avslutat insatsen medan nio unga har en pågående insats. Hittills är det kanske fem, sex personer där kommunen genom insatsen lyckats undvika en HVB-placering.
– Det vanligaste scenariot är att man som förälder ger upp, man är så pass orolig att man inte vågar chansa mer.
Det kan också vara så att ungdomen trots insatsen begått brott och blivit häktad, andra kanske har ett för tungt missbruk för att det ska gå att bryta på hemmaplan.
Det är ingen strålande statistik, hur ser ni på det?
– Vi visste att det skulle vara så. En ungdom i den här åldern är extremt svår att nå. De har just börjat vara i fel miljöer och söker tillhörighet och en identitet. Den målgruppen är klart svårare än de som är 21, 22 och varit aktiva ett tag, säger Johan Andersson.
– De har mer fått allvarliga konsekvenser av det här levnadssättet, det har inte de unga, säger Sarah Fors.
Hon instämmer i att statistiken inte är särskilt bra men menar att insatsen ändå gör nytta.
– Någonstans har de här ungdomarna sett att vi försökt göra ett bra jobb. Jag tror att det är bra att ha investerat det för framtiden. Där fanns någon som ville hjälpa mig.
Johan Andersson betonar också att kommunen sparar stora pengar på en enda person som kommunen slipper placera i HVB-hem. Kostnaden för tio unga på HVB-hem ligger på cirka 1,3 miljoner kronor per månad, vilket kan jämföras med kostnaden för SKKP för tio personer, vilket är cirka 100 000 kronor i månaden.
– Men framför allt är det humana viktigare. Då har vi en ungdom som kan vara kvar hemma hos mamma och pappa, som slipper lyftas bort till en helt ny miljö. De två faktorerna väger tungt. Helt plötsligt blir en statistik på två av tio bra.
Johan Andersson menar att det också är bra om man kan undvika HVB-hem på grund av risken för social smitta.
– Ibland behövs HVB och Sis (hem som drivs av Statens institutionsstyrelse) för att skydda maximalt, men det är kortsiktiga lösningar.
– Man har sett att ungdomar på Sis-hem tenderar att skapa negativa kontakter, vissa kanske har större problem än vad man själv har. Samma sak ses på HVB-hem.
För att jobba ännu effektivare vill de bli bättre på att möta unga med NPF-diagnoser (till exempel adhd, autimsspektrum mm) och intellektuella funktionsnedsättningar. De märker att de kriminella högre upp i hierarkin ofta söker upp de mest sårbara ungdomarna.
– Vi träffar på den målgruppen, tyvärr blir de utnyttjade.