I det arbetsrum Lars Stjernkvist huserat i hänger konst av lokala konstnärer, som Teleman, med det blåvita textilmönstret från Norrköping.
När vi ska bestämma plats för avskedsintervjun har Lars Stjernkvist förslag på två olika platser, Folkbladet som tog honom till Norrköping som ledarskribent på 1980-talet och Rådhuset där han varit först skolkommunalråd i fyra år och sedan kommunstyrelsens ordförande i tio år.
Det blir Rådhuset, arbetsrummet, där han nu håller på att packa ihop sina saker för att lämna det, för att vid 62 års ålder börja på något nytt, ytterligare ett pass i arbetslivet, som han säger. Vad det blir? Det vet han inte just nu. I alla fall inte lobbyist, vilket han fått erbjudanden om.
Han tycker det är roligt att skriva, är krönikör i Skånska Dagbladet och Borås Tidning, men talar också om att göra något med koppling till barn och ungdomar. När han summerar åren som gått slår det honom hur många ungdomar han lärt känna och följt, och nu möter som vuxna.
– Det är rätt häftigt att som politiker fått uppleva, säger Lars Stjernkvist som gillar att prata med folk på gatan i Norrköping, en stad han bott kvar i, också som partisekreterare, en period då han pendlade till Stockholm.
Frågan om att bli partisekreterare, att bli en av Sveriges mest inflytelserika personer, så nära den yttersta makten i landet, kunde han inte motstå. Men att det bara skulle bli fem år bestämde han från början, då han vill vara i Norrköping, där han känner sig hemma, för ett bättre liv. Han beskriver sig själv som en hemmakatt, en beskrivning han inte är säker på att hustru Laila håller med om.
På frågan vad han kommer att sakna med Rådhuset säger han de han arbetat med, sin sekreterare, de politiska kollegorna och tjänstemännen. Han gillar hantverket i politiken, att hitta lösningar. Han kommer inte att sakna den kamp om makten, striden om poster, taktikspelet och syndabocksletandet som kommit att prägla lokalpolitiken.
Vid nästa kommunstyrelse den 1 december är Stjernkvist inte längre med där. Det känns konstigt, säger han.
– Det som gör det lite extra konstigt är att vi just nu har ett antal jättestora frågor som vi har baxat fram till nästa mållinje: flyget, ny järnvägsstation – men jag får ju vara med i fullmäktige.
Stjernkvist kommer att sitta som vanlig ledamot i kommunfullmäktige. Han sällar sig till tidigare S-kommunalråd, som Mattias Ottosson och Göran Färm, och säger att han liksom de kan dela med sig av sin erfarenhet.
"Lasse Stjernkvists styrka som politiker är att han förenar stor kunskap och analytisk förmåga med ett väldigt praktiskt handlag, som gör att han oftast lyckas lotsa igenom bra kompromisser även i svåra lägen. Och kanske allra viktigast: att de flesta gillar honom, därför att de känner att han är en politiker som tycker om människor, tar sig tid med dem och verkligen lyssnar", säger Färm om sin partikamrat.
Avtackningen av Stjernkvist på fredag sker i coronatider digitalt. Hans sista fullmäktige som ks-ordförande den 30 november blir också digitalt, med bara presidiet och han själv på plats, något som känns knepigt för en social person som Stjernkvist.
Stjernkvist hade förberett att avgå i april, men då kom pandemin och han fick skjuta på planerna. Om någon nu vill ge en avskedsgåva vill han att det ska bli bidrag till Barndiabetesfonden, då han sett hur sjukdomen drabbar familjer.
När Stjernkvist kommer hem på kvällen den 30 november ska han krama hustrun extra mycket – och kanske ta ett glas dyr rökig skotsk whisky.