En generation som börjar sätta sin prägel på politiken
NORRKÖPINGFör några år sen var de fortfarande helt unga SSU:are. Nu har de, på kort tid, tagit sig in på allt fler tunga poster i Norrköping.- Bra att vår generation kommer in i politiken och kan säga ifrån, säger Nils Vikmång, 26.Själv har han återvänt till hemstaden som ombudsman för Socialdemokraterna Norrköping.
Norrköping är ändå Norrköping, tänkte Nils Vikmång. Och återvände till hemstaden. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto: Fotograf saknas!
På den tiden styrdes kommunen av den borgerliga fyrklövern med Stefan Hagfeldt i spetsen, medan den socialdemokratiska oppositionen anfördes av Kjell Norberg. Ordförande för SSU lokalt var då Mattias Ottosson, sekreterare var Louise Malmström.
I dag är Ottosson kommunstyrelsens yngste ordförande genom tiderna. Politisk sekreterare i rådhuset är Håkan Liljeblad - som där efterträtt Louise Malmström, vilken ju i sin tur tagit säte i riksdagen. En annan från ungefär samma generation, Claes Särevall, är internationell ombudsman på partidistriktet.
Så nog har det inträffat ett generationsskifte. Det är 70-talsgenerationen, som trängt fram på bred front.
<b>Nappade genast</b>
De senaste tre åren har Nils Vikmång jobbat på SSU centralt. Men när han fick erbjudandet att återvända till Norrköping, som ombudsman för partiet, nappade han genast:
- Visst, Norrköping är ändå Norrköping. En sådan chans får man inte många gånger.
Vikmång och de andra tillhör en generation, som drabbades av omvandlingen mot hårdare samhällsklimat under 90-talet. En generation som inte fick fotfäste på arbetmarknaden - utan som hamnade på tillfälliga jobb, gick någon kurs, fick någon projektanställning, studerade vidare... och, för all del, också jobbade utomlands eller for jorden runt.
Men att på det gamla vanliga sättet ta sig in i samhället, det visade sig svårare än någon kunde tro.
- Det har skapat myten, att ungdomarna också vill ha det så. Men det är bara en myt, de flesta unga vill ha anställningstrygghet, säger Vikmång.
<b>Generation med otur</b>
- Vi är en generation, som haft mycket otur. När vi växte upp drabbades skolorna av nedskärningar. Sedan, när vi skulle ut på arbetsmarknaden, var det kalla handen där.
Därför är det bra, att hans generation nu kommer in i politiken. Då kan de här frågorna lyftas fram - vilket också, menar Vikmång, faktiskt skedde i valrörelsen.
- Socialdemokraterna och LO har klart för sig, att man måste titta på djungeln av projekt- och visstidsanställningar. Jag tror det börjat vända för oss, även om det går långsamt. Fler och fler av oss har ju studerat, på sikt ska det väl leda till att fler får jobb.
- Sen har vi ju bostadsfrågan, som är ett jätteproblem för de unga. Det byggs alldeles för lite smålägenheter. Att kunna flytta hemifrån och själv få bygga upp sitt liv, det tycker jag är en av de stora frihetsfrågorna.
<b>Fyrklöverns tid</b>
Nils Vikmång är uppväxt i Norrköping, men det dröjde innan politiken kom in i hans liv. Länge var det i stället mest schack som han ägnade sig åt, han gick också på dåvarande schackgymnasiet.
- Utlösande frågan när jag blev politiskt aktiv var, när den borgerliga fyrklövern ville införa skolmåltidsavgifter. De som då var ute och sa att det här var fel, det var SSU-are. Jag fick se, att unga socialdemokrater bedrev en konkret politik mot orättvisor.
Därför gick han som gymnasist med i SSU, och året var då 1993. Snart var han mitt uppe i det politiska arbetet, och redan efter ett år hade han efterträtt Mattias Ottosson som SSU-ordförande i Norrköping.
Framför allt engagerade han sig i arbetsmarknads- och skolfrågorna, blev först ersättare i utbildningsnämnden och sedan, efter valet 1998, vice ordförande i gymnasienämnden.
- Det var tuffa år i kommunpolitiken att vara SSU-ordförande. Man kunde inte bara säga nej till allt, vill man ha inflytande måste man ju också säga ja. Men vi slogs alltid för att barn och ungdomar skulle vara en prioriterad grupp och jag tycker att vi delvis också klarade det. Men visst fick de grupperna ändå ta mycket stryk.
<b>Har man bara en tid</b>
Efter valet 1999 blev Nils Vikmång också politisk sekreterare i rådhuset, åt Kjell Norberg och de andra kommunalråden. Men han ville inte gärna lämna SSU redan vid 23 års ålder, och när SSU centralt hörde av sig 1999 slog han med glädje till. Han blev då ombudsman - organisationsansvarig, och även ansvarig för valrörelsen.
Det roligaste han gjort, säger han om dessa tre år. Kampanjen om färre egon blev ju en fullträff, och valet också en stor framgång framför allt bland förstagångsväljarna.
Men Norrköping lockade alltså igen, och nu tycker Nils Vikmång det ska bli fasligt roligt att få kasta sig ut i den lokala politiken än en gång.
<b>Gillar fiske</b>
Nils Vikmång är gift med en annan från det gamla SSU-gänget - Sara Heelge Vikmång, som idag har tunga uppdrag i SSU:s förbundsstyrelse. Som främsta fritidsintresse nämner han fiske, med fördel bedrivet invid familjens sommarställe vid Vekmangeln.
- Det är så spännande att sitta där och vänta på att det ska hugga...
Att ta en fika med kompisar på något av stadens allt fler kaféer hör också till det, som den nye ombudsmannen uppskattar högt och rent. Att läsa en del hinner han också med, främst då kriminalromaner och deckare.
Så jobbar vi med nyheter