En 73 år lång epok på stadens Östra Station
Östra Station tre gånger om, alltså. På fotografier, som spänner över en hel epok ? inledd år 1893, avslutad år 1966.Och detta är bara början. På den tågresa i bild och ord, som kommer att fortsätta i ett antal artiklar framåt.Från Östra Station ska den vartefter föra oss ut över svunna tiders Vikbolandet, ända till Arkösund.
Något eller några år efter 1910, med den nya stationsbyggnaden och dess tillika nya bangård. Staden har växt vidare men håller sig alltjämt innanför Promenaderna, där husraden längs den Östra Promenaden skymtar i bakgrunden. Längst till höger skönjer vi, hur S:t Persgatan tar sin början.
Foto:
Frånsett den forna stationsbyggnaden finns ju idag inget, som minner om det som under så lång tid pågick här. Om hur Östra Station i Norrköping var knutpunkt för ett helt nät av smalspåriga järnvägar.
Medan SJ svarade för det normalspåriga stambanenätet (1,435 meters bredd) låg kommunala och privata intressenter i förening bakom smalspåren (0,891 meter), som var betydligt billigare att bygga.
Tog sin början
Lokala och regionala smalspåriga järnvägar knöts så vartefter samman, och över stora delar av landet kom dessa båda järnvägsnät att komplettera varandra.
Den allra första Östra Station - vi ser den i ensligt majestät, med Oxelbergens kuperingar som bakgrund - hade tillkommit år 1893. Eftersom stadsbebyggelsen då inte sträckte sig längre än till Stortorget var detta ju rena landet.
Det var alltså då som det hela tog sin början, med invigningen av den smalspåriga järnvägen från Norrköping till Söderköping. Nätet tillväxte sedan snabbt, så att snart krävdes en ny och större bangård. I samma veva tillkom också den för oss alltjämt så välbekanta större stationsbyggnad, som togs i bruk år 1910.
Börjar byggas
Vid det laget hade staden växt vidare fram till Östra Promenaden. Men där gjorde den länge halt. Stråket som ledde fram till stationen liknade fortfarande in på 20-talet mest en landsväg, med vildvuxet gräs på sina båda sidor.
På 1930-talet började det emellertid byggas med besked mellan Östra Promenaden och Östra Station. I kvarteret som inramas av Styrestagatan, Tingstagatan, Odalgatan och Östra Promenaden lät HSB uppföra 231 lägenheter för bostadsrättsföreningen Storgården.
Fick stå kvar
Bland all denna moderna bebyggelse fick den tidiga stationsbyggnaden, den från 1890-talet, stå kvar in på 1930-talet. I dess nedre våning bodde stinsfamiljen. Strax intill fanns en liten trevlig kiosk, och även en plantering med hägg och hagtorn.
En riktig stadsgata, passande nog döpt till Vikbolandsgatan, drogs nu fram till Östra Station. På snedden från Östra Promenaden, som kontrast mot innerstadens rutnät.
Plaskdamm
Fram emot 1930-talets slut hade de sista lantliga kvarlevorna byggts bort. Den öppna platsen framför stationen gavs namnet Vikboplan, med plaskdamm (nu sedan länge borta) för barnen som växte upp här. Främst var det också barnfamiljer, som flyttade in i den uppspirande nya stadsdelen.
På torgdagarna vällde Vikbolandsbönder ut från stationen, med korgar och kartonger fyllda med sådant som skulle säljas på Nya Torget.
Liv och rörelse
Varje eftermiddag kom springpojken från Östergötlands Folkblad cyklandes från Garvaregatan, med dagens tidningar som nu skulle vidare till Finspång.
För de närboende utgjorde Östra Station ett trevligt grannskap, som tågtrafiken gav liv och rörelse åt.
Och när vinden låg på kände man, har det sagts, en mild doft av kolrök.