Efterfest när ramadan slutade
I går inleddes den tre dagar långa högtid som infaller vid fastemånaden ramadans slut.Redan tidigt på morgonen samlades muslimer på olika håll i stan för gemensamt firande.Efteråt valde de flesta att fortsätta festligheterna i familjekretsen.
Barnen bjöds på lek, skoj och godis när fastemånadens slut firades i Navestad igår. Ali Muhammed, 5 månader, fick nöja sig med att titta på. Foto: Andreas Skogh
Foto:
- Vi firar för att visa glädje över det vi gjort under fastemånaden, förklarar Omar Nur, kontaktperson för Islamiskt kulturcentrum som i går anordnade ett stort firande på Frinavet i Navestad.
Redan vid åttatiden på morgonen hade 300 personer från ett 30-tal länder samlats. Firandet inleddes med bön och predikan. Imamen Yosuf Abdalghani läste om högtiden och vad den innebär.
- Han ville också uppmuntra oss till att fortsätta i samma anda som under fastan, berättar Khaled Azerkan, medlem i Islamiskt kulturcentrum.
Ramadan handlar om mycket mer än att avhålla sig från mat, dryck, tobak och sexuellt umgänge mellan soluppgång och solnedgång. Lika viktigt är att man försöker uppträda väl och att undvika svordomar, ilska och våld. Fastan är en tid för eftertanke.
- Det viktigaste med festen efteråt är gemenskapen och samvaron, att man träffas alla familjer tillsammans och firar, säger Khaled Azerkan.
Måndagens festligheter fortsatte under förmiddagen med godis, presenter och lek för barnen, och fika och lite lugnare samvaro för de vuxna.
Därefter valde de flesta att fortsätta firandet av fastemånadens slut tillsammans med den närmaste familjen.
Glädje och vemod
Hadisa Polimaci firade Bayram hemma i Hageby tillsammans med döttrarna, blivande sonhustrun och barnbarnet.
- Jag har inte så stor familj. Men det är en glädje att kunna träffas och fira den här högtiden tillsammans. Man känner också en stillsam glädje över att man har uppfyllt något som Gud har sagt är viktigt, säger hon.
Men högtiden rymmer också ett visst vemod. Firandet i Sverige är så långt ifrån hur det brukade vara när hon bodde i Bosnien.
- Där börjar firandet med att männen går till moskén. Under den första dagen besöker man också kyrkogården och hedrar sina anhöriga. Sedan äter man Bayramlunch. Vilka rätter man äter varierar, men det ska vara lite extra festlig mat. Helst ska det vara hemlagat efter traditionella recept.Och så bakhlava, en sorts söta bakverk av pistagenötter. Det är tradition, förklarar Hadisa.
Den första dagen av högtiden är viktigast, eftersom det är då familjen står i centrum. Barnen får presenter och godis. De andra två dagarna besöker man släktingar, vänner och grannar. Men i Sverige firar Hadisa och hennes familj bara under en dag.
- När jag pratar med mina släktingar i Bosnien längtar jag efter att vara där. Där handlar allt om Bayram den här tiden. Det är som när det är jul i Sverige. Det ligger en särskild atmosfär i luften. Alla är lediga och firar. Många väljer också att åka till sina hemländer och fira, berättar Hadisa.