– Det är lite enklare, man behöver inte hålla på och fixa lika mycket, säger Kicki Kindstrand där hon och maken Roger sitter och tar igen sig under det väldiga trädet i Rosenborgs koloniområdes "sista" lott.
Nummer 90 står det på väggen, där rosorna snart kommer att klättra upp. Kicki beskriver sig som "blomtokig" och det märks.
Det är kanske inte lika mycket jobb som med sommarstugan, ett 1700-talstorp de hade i många år, men det blir ju ändå lite vad man gör det till: i de frodiga rabatterna runt om den lilla boden står vissa blomster redan i blom, medan andra knoppar.
– De kommer lite i olika intervaller, säger Kicki.
Hunden Bentley vill gärna ha uppmärksamhet. Han lämnar fram sin boll och fångar den blixtsnabbt.
– Det är det bästa han vet, säger Kicki.
På Rosendals har de varit i sex år. Först lite nere i hörnet, nu lite mer i mitten. Kindstrands hade spanat in läget under Blodboken som skänker en skön svalka i den snabbt uppkomna sommarvärmen.
Grannen Annette Petersson kommer på besök.
– Jag bor längst ned, i 82:an! Det är kanon att komma ut när man har lägenhet. Många av oss har haft sommarstuga, men när man inte orkar med det längre är det här perfekt. Det är lite att pyssla med. Och så går vi till varandra och fikar! säger hon.
Inne i boden finns bord och stolar och ett litet gasolkök.
– Man kan göra lite kaffe. Och potatismos när barnbarnen kommer på besök! säger Kicki.