En kvinna från Norrköping fick nyligen avslag från Brottsoffermyndigheten när hon ansökte om brottsskadeersättning. Hon hade vänt sig dit för att säkerställa att hon fick sitt skadestånd som hon hade tilldömts av hovrätten. Hon ville få ersättning för det lidande mordet på hennes ex-man hade åsamkat henne.
Enligt beslutet från myndigheten var skälet till avslaget att mannen tillhört ett kriminellt gäng och därför var risken för att han skulle drabbas av våld stor. Han borde ha insett risken och därför avslogs ansökan. Han fick helt enkelt skylla sig själv. Kvinnan hade tilldömts ett skadestånd av hovrätten på 101 115 kronor. Är det så nu att hon blir helt utan ersättning? Via vände oss till Mia Landell som har jobbat många år på Brottsofferjouren.
– Det skadeståndet ska betalas ut ändå. Men det betyder inte att hon kommer att få det, säger Mia Landell.
Hon kan inte säga hur vanligt det är med avslag som det här. Men hon tycker att det verkar vara en hård tolkning. Mia Landell vill egentligen inte diskutera det aktuella ärendet. Hon är inte tillräckligt insatt i det.
– Men rent generellt skulle jag säga att det har blivit lättare att få ersättning från myndigheten. Problemet är snarare att brottsoffer inte söker ersättning från Brottsoffermyndigheten. Många gånger lämnas brottsoffret i sticket när rättegången är över och det är upp till en själv att söka ersättning. Det kan vara svårt när man har en massa andra saker att brottas med, säger hon.
Hon berättar att den som utsatts för brott har tre år på sig efter att brottmålet har avslutats att begära ersättning från Brottsoffermyndigheten enligt brottsskadelagen. Men barn kan ha längre tid på sig.
– Då är det tre år efter man har fyllt 18 år. Lagstiftaren har också skrivit in i lagen att målsägarbiträdet ska hjälpa till med skadeståndsansökan till myndigheten vid barnfridsbrott. Det är ganska nytt och innebär att det blir straffbart att utsätta barn för att bli vittne till brott i nära relation. Lagen är ifrån 2021 och det är om brottet inträffade efter det som man kan få den hjälpen, säger hon.
Vid rättegångar döms också ibland ut skadestånd till brottsoffer. Om inte gärningsmannen kan betala skadeståndet ska den som vill få sitt skadestånd anmäla till Kronofogden att den vill ha in sin ersättning. Numera är indrivning av skulder till brottsoffer prioriterat för myndigheten.
Här ser dock Mia Landell att resultatet ofta blir utbetalningar i småskvättar när det går genom Kronofogden. För det är inte helt ovanligt att gärningsmän har oordnad ekonomi. Eller att det inte finns något att utmäta.
– Men det är bra att den här förändringen har skett. Letar gärningsmannen själv upp offret och betalar så brukar det vara hela summan som betalas eller att man skriftligt kommer överens om en avbetalning. Samtidigt är det konstigt att den som dömts till att betala skadestånd själv ska leta upp den som den ska betala skadeståndet till. För så är det, säger Mia Landell.
Hon tycker att Sverige borde se hur Norge gör när det gäller skadestånd till brottsoffer.
– Om samhället skulle bry sig mer om brottsoffren skulle ordningen vara som i Norge. Där betalar staten ut skadestånden till brottsoffren och kräver in pengarna från de dömda. Så borde det vara här.