Dubbelt så många mat-allergier
På 15 år har antalet patienter med matallergier fördubblats. Det handlar inte längre bara om mjölk och gluten utan om många andra matallergier . Och det är inte alltid lätt att ställa rätt diagnos.- Det är ett detektivarbete både för oss läkare och för patienten, säger Leif Strömberg, överläkare på barnkliniken vid Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Britt-Marie Hellman, sjuksköterska på barnmottagningen, sätter fast de små kopparbehållarna med gröten på barnets rygg. Efter 48 timmar tas de bort och efter sammanlagt 72 timmar läser Leif Strömberg av resultatet. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
En av de första
Leif Strömberg var en av de första läkarna i Sverige som började använda metoden lapptest som idag används på fyra andra sjukhus i landet. På större barn är det dock uteslutningsmetoden som gäller om inte pricktestet fungerar.
Förr handlade det oftast bara om laktos- eller glutenintolerans, en allergi mot mjölk eller mjöl. Idag finns det långt fler födoämnen som barn måste undvika.
- De kemiska allergierna har kommit och ökat. Det är till exempel mot röda färgämnen, tillsatsmedel, förtjockningsmedel och där varierar förmågan att hantera dem mellan olika personer, förklarar Leif Strömberg.
Vad gäller kemiska medel handlar det om att kroppen är överkänslig, har en bättre eller sämre förmåga att bryta ner och hantera dessa ämnen. I vissa fall kan det även vara allergier men det är ovanligt.
Vad som orsakat ökningen av matallergier hos barn har vetenskapen ännu bara spekulationer runt, men ofta handlar diskussionen om att vi lever för rent och sterilt.
- Men vi vet inte vad det beror på. Mycket talar för att vi lever för rent, säger Leif Strömberg.På Vrinnevisjukhusets barnallergimottagning kommer både små och lite större barn med olika symptom som tyder på någon matallergi, en immunologisk sjukdom. Under de senaste 15 åren upplever barnallergiläkaren Leif Strömberg att antalet har fördubblats.
- Det har varit en generell ökning av matallergi hos småbarn, det finns de som blir matallergiska redan under pågående amning, och då är det mot något som de får i sig via bröstmjölken, berättar han.
Utslag, eksem eller gaser i magen kan vara upptakten till ett långvarigt detektivarbete för att hitta det födoämne som barnet inte tål.
- Ibland vet föräldrarna i samband med vilket födoämne som en reaktion uppstår, men i andra fall har de ingen aning och då kan det ta längre tid att få fram vad det är som barnet reagerar på, säger Leif Strömberg.
Pricktest
För de äldre barnen finns det pricktest, där man kan se snabba allergireaktioner, eller att man tar bort det födoämne som misstänks. Det är en process som kan ta lång tid och kräver mycket medvetet tänkande på all mat barnet får. För barn upp till två år används en metod som kallas lapptest. 1995 såg Leif Strömberg en artikel från Finland och började studera metoden och sedan använda den.
- Jag sökte efter en test som underlättade för mig och barnen att komma fram till rätt diagnos. Pricktestet är bra men visar bara de som har en snabb allergisk reaktion, det vill säga, de som reagerar direkt efter att de intagit något som de inte tål. För de barn som inte reagerar direkt är det en mindre bra metod, säger Leif Strömberg.
Lapptest
Tidigare har den använts vid diagnostik av kontakteksem, men lapptest med födoämnen som mjölk och vete har i flera studier från 1990-talet visat sig vara framgångsrik. Testmaterialet som rörts till en grötliknande smet placeras i små behållare som klistras fast på barnets rygg. Där ska de sitta i 48 timmar och sedan kan resultatet läsas av efter 72 timmar.
- Om barnet inte tål något av ämnena så uppstår en eksemreaktion, knottror eller till och med små blåsor på den plats där det ämnet placerats.
Leif Strömberg var en av de första läkarna i Sverige som började använda metoden lapptest som idag används på fyra andra sjukhus i landet. På större barn är det dock uteslutningsmetoden som gäller om inte pricktestet fungerar.
Förr handlade det oftast bara om laktos- eller glutenintolerans, en allergi mot mjölk eller mjöl. Idag finns det långt fler födoämnen som barn måste undvika.
- De kemiska allergierna har kommit och ökat. Det är till exempel mot röda färgämnen, tillsatsmedel, förtjockningsmedel och där varierar förmågan att hantera dem mellan olika personer, förklarar Leif Strömberg.
Vad gäller kemiska medel handlar det om att kroppen är överkänslig, har en bättre eller sämre förmåga att bryta ner och hantera dessa ämnen. I vissa fall kan det även vara allergier men det är ovanligt.
Vad som orsakat ökningen av matallergier hos barn har vetenskapen ännu bara spekulationer runt, men ofta handlar diskussionen om att vi lever för rent och sterilt.
- Men vi vet inte vad det beror på. Mycket talar för att vi lever för rent, säger Leif Strömberg.
<B>Några matallergier</B>
<I>Laktosintolerans,</I> kroppen saknar ett enzym som kan bryta upp mjölksockret så att tarmen kan ta upp sockret. Tjocktarmens bakterier gör så att laktosen jäser och det bildas gaser. Man skiljer på två sorters laktosintolerans, ärftlig och som symptom på en annan sjukdom.
<I>Mjölkproteinallergi,</I> allergi mot äggviteämnen som finns i mjölken. Kan krävas en mycket liten mängd mjölk för att en allergireaktion ska uppstå.
<I>Glutenintolerans,</I> det är inte bara en tarmsjukdom utan påverkar hela kroppen. Kan ge upphov till järnbrist, depressioner, hudproblem osv. Skadar tarmluddet och kan resultera i att kroppen förlorar förmågan att bryta ner laktos, kan vara orsak till laktosintolerans. Men om gluten tas bort kan tarmen återhämta sig.
<I>Laktosintolerans,</I> kroppen saknar ett enzym som kan bryta upp mjölksockret så att tarmen kan ta upp sockret. Tjocktarmens bakterier gör så att laktosen jäser och det bildas gaser. Man skiljer på två sorters laktosintolerans, ärftlig och som symptom på en annan sjukdom.
<I>Mjölkproteinallergi,</I> allergi mot äggviteämnen som finns i mjölken. Kan krävas en mycket liten mängd mjölk för att en allergireaktion ska uppstå.
<I>Glutenintolerans,</I> det är inte bara en tarmsjukdom utan påverkar hela kroppen. Kan ge upphov till järnbrist, depressioner, hudproblem osv. Skadar tarmluddet och kan resultera i att kroppen förlorar förmågan att bryta ner laktos, kan vara orsak till laktosintolerans. Men om gluten tas bort kan tarmen återhämta sig.
Så jobbar vi med nyheter