Hon syftar framför allt på att det är varje enskild rektor som ansvarar för kuratorstjänsten på skolan. Och där syns en stor skillnad mellan skolorna.
– Jag har gjort sammanställningar och visat rektorerna hur stor skillnad det är, säger Hanna Forsberg Jonsson.
I sin roll som samordnande kurator tar hon bland annat fram statistik, och försöker visa på vikten av kuratorns roll i skolorna, för rektorerna.
– Eftersom mandaten ligger hos rektor, är det viktigt att öka deras medvetenhet om vikten av kuratorsinsatser. Jag försöker visa på att det är viktigt att jobba förebyggande med den psykiska ohälsan som ökar, säger Hanna Forsberg Jonsson.
Läs mer:Tufft för kuratorer.
Sedan 2010 säger lagen att varje skola måste erbjuda kuratorsinsater, vilket alla skolor i kommunen också gör. I Norrköpings kommun har man utökat antalet kuratorstjänster, men inte tillräckligt, menar Hanna Forsberg Jonsson.
– Jag skulle gärna se en kurator per skola, säger hon.
Hon tror dock att de flesta rektorer vill ha en utökad kuratorsresurs, men att det ändå satsas olika mycket.
– Rektorerna gör olika bedömningar och därför ser det olika ut på skolorna.
Summan i hennes resonemang blir att som det är organiserat i dag så är det svårt att uppnå likvärdighet i tillgången till kurator på skolorna. Hon jämför med skolsköterskorna, som alla ligger centralt under elevhälsan, där också andra professioner som skolpsykolog och skolläkare är organiserade.
– Där finns ett mer samlat grepp, där en chef har ansvaret för likvärdigheten i skolorna. Vilket inte cirka 50 olika rektorer kan åstadkomma, menar Hanna Forsberg Jonsson.
Det som elever har kontakt med kurator för allra mest i Norrköping är den psykiska ohälsan bland unga. Det står för ungefär en sjättedel av de problem som eleverna har. Även kränkningar, relationer inom skolan, familjesituation och skolnärvarofrågan är stora områden kuratorerna jobbar med. I ett pressmeddelande som kommunen skickade ut förra året kunde man läsa att "I Norrköpings skolor arbetar skolkuratorerna strukturerat och kontinuerligt med frågorna för att förebygga psykisk ohälsa". Men nja, mycket mer kunde göras på den punkten, menar Hanna Forsberg Jonsson.
– Vi skulle kunna göra mycket mer. Med den stora psykiska ohälsa vi ser måste vi bli ännu mer strukturerade och jobba ännu mer tillsammans tvärprofessionellt inom elevhälsan och mer förebyggande med elever och föräldrar
Just nu håller bland annat två projekt på att sjösättas. Det ena handlar om barngrupper för barn till separerade föräldrar i konflikt , där en skolkurator och socialsekreterare möter barnen. Den andra om en tidig insats för barn som riskerar att hamna snett, som är ett samverkansprojekt mellan skolan och socialtjänstens Nätverkslag.
– Där sätter vi in kraftfulla insatser innan det behöver gå så långt att vi behöver göra en anmälan till socialtjänsten, säger Hanna Forsberg Jonsson.