Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

De studerar livet kring Strömmen

NORRKÖPING
Om människor och händelser längs Motala ström handlar det här ABF-projektet, som bedrivs i Norrköping, i Motala och faktiskt även i Linköping (som Strömmen i varje fall snuddar vid).
Här får arbetslösa läsa in sig på valda delar av historien. En del av detta kommer sedan ut i den tidskrift, som projektet ger ut.

Brittmarie Enzell, Ritva Beckman, Håkan Widjestrand, Kerstin Andersson (gruppledare), Johnny Swahn samt Mikael Lonér är sex av deltagarna i ABF-projektet Strömmen.	
FOTO: LARS T. JACOBSON

Brittmarie Enzell, Ritva Beckman, Håkan Widjestrand, Kerstin Andersson (gruppledare), Johnny Swahn samt Mikael Lonér är sex av deltagarna i ABF-projektet Strömmen. FOTO: LARS T. JACOBSON

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2003-04-02 00:00
För närvarande är 20 personer sysselsatta inom ABF Norrköping med det här projektet. Vi träffar några av dem, när de som bäst är i färd med att ta fram fakta om alla de kvarnar, som genom åren funnits längs Motala ström.
Framför allt använder de sig då av Edward Ringborgs bok från 1921 om Kvarnerne i Norrköpings Ström (det där med Motala ström var inget för lokalpatrioten Ringborg). Men också av kartor, som finns på Stadsarkivet samt en del annat.

<b>Byggdes upp igen</b>
- Fram till 1800-talet var antalet kvarnar ganska stabilt, säger Ritva Beckman. De som brändes av ryssarna 1719 byggdes upp igen. Antalet pendlar hela tiden mellan 65-70 kvarnar.
Hur lång tid tillbaka det funnits kvarnar här vet man inte. Men de fanns där redan på 1300-talet, och då inte sällan på mark som Askaby kloster ägde. In på 1800-talet försvinner sedan den ena efter den andra, i takt med det storindustriella genombrottet i Norrköping.
Detta är ett arbetsmarknadsprojekt, deltagarna anvisas hit på sex månader av Arbetsförmedlingen. För någon har den tiden förlängts, i andra fall förkortats, genom att vederbörande fått jobb eller kommit in på utbildning.

<b>Häxeridomar</b>
Ett annat ämne som behandlats genom åren, av gruppledaren Kerstin Andersson (som började som cirkeldeltagare) och även av Brittmarie Enzell bland de nuvarande deltagarna, är domar för häxeri (eller rättare sagt vidskepelse) i Norrköping.
In på 1700-talet förekom fortfarande sådana processen, som också kan studeras i den mån de överklagats och tagits upp av Göta hovrätt. En kvinna dömdes till och med till döden, fast då även för fosterfördrivning, med andra ord abort. Men de övriga fick i alla fall "slita rem" utanför Linköpings domkyrka.
Deltagarna tycks trivas ypperligt med det här projektet, som ska leda fram till att de - med Mikael Lonérs ord, småningom "ska tota ihop något" om dessa den gamla tidens kvarnar.
Annat som studeras i grupperna är aprilskämt i Norrköping, Afrikanska kompaniet och biografernas historia i staden.
I Linköping och Motala ska projektet avvecklas, det är redan bestämt. I Norrköping vet man inte mer än att det finns pengar från arbetsförmedlingen året ut.
- Men vi hoppas förstås på en fortsättning, säger projektledaren Robert Stafstedt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om