De stannar kvar - de flyttar hem
NORRKÖPINGVälutbildade invandrare flyttar i allt oftare tillbaka till sina hemländer.- De som stannar är dem som det går sämst för, medan den välutbildade arbetskraften tycks ha mest att vinna på att återvända till sina hemländer.
Återvändande till hemlandet ökar för gruppen högutbildade invandrare. Det visar en ny avhandling av Martin Klinthäll från Norrköping. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto: Fotograf saknas!
Inom kort disputerar han på sin avhandling om återvändare från Sverige. Han har studerat 13.000 personer från åtta länder som invandrat till Sverige under åren 1968-1996
I genomsitt flyttar en tredjedel av invandrarna tillbaka till sina hemländer. Men hur många som återvänder har förändrats över tid. Bland dem som invandrade till Sverige 1970 återvände så många som hälften.
- I början av perioden, när Sverige hade fri arbetskraftsinvandring och många rekryterades till industrin, var situationen en annan. Många arbetade här tillfälligt och återvände sedan. I takt med en allt mer restriktiv invandringspolitik har också återvändandet minskat, säger Martin Klinthäll.
Av de invandrare som kom till Sverige 1990 har i dag 70 procent av de nordiska återvänt hem, 40 procent av de nordamerikanska, 20 procent av de europeiska och 10 procent från övriga icke-europeiska länder.
<b>Högavlönade rörligare</b>
De som är mest benägna att återvända till sina hemländer är de högavlönade och under den aktuella perioden har det visat sig att även välutbildade invandrare från varje land återflyttar betydligt oftare.
- Den välutbildade arbetskraften tycks ha mest att vinna på att återvända till sina hemländer.
Arbetsmarknaden har förändrats och det löper som en röd tråd genom Martin Klinthälls arbetsmaterial.
- Invandrare har fått det mycket svårare på arbetsmarknaden. Det gäller för invandrare från alla länder, men allra värst är det för de nyanlända icke-europeiska invandrarna.
- Innehållet i arbetet ser annorlunda ut när organisationer plattats ut. Nu kräver till exempel städjobb ofta kundkontakter och då behövs språk- och Sverigekunskaper. Det här kan ha drabbat de välutbildade i kommunikationsintensiva arbeten extra mycket, säger Martin Klinthäll.
- Det skulle vara intressant att studera om den här trenden fortsätter när fyrtiotalisterna går i pension och vi får ett allt större behov av högutbildade.
En annan tänkbar förklaring till att invandrare har svårare att få arbete är diskriminering. Att en arbetsgivare utifrån ett utländskt klingande namn eller hudfärg tror att risken ökar för språksvårigheter som påverkar produktiviteten.
Effekten av att välutbilade och välavlönade återvänder till hemlandet blir att klyftorna mellan invandrare och infödda svenskar ökar.
- Återvandringen förstärker tyvärr de negativa tendenserna i det svenska samhället. Men hur vi bäst lyckas ta till vara på de högutbildades kompetens är en svårare fråga.
Studien visar att korta konjunktursvängningar har en inverkan på hur många som återvänder till sina hemländer. Men överraskande nog gäller det inte för mer långsiktiga konjunkturer.
- Det är förvånande, jag hade trott att fler skulle återvända under dåliga tider längre perioder. Sverige har generellt sett släpat efter andra länder ekonomiskt.
<b>Ekonomin i hemlandet</b>
En slutsats Martin Klinthäll drar är att det måste finnas möjligheter i hemlandet för att invandrare ska flytta tillbaka.
- När integration diskuteras kan det vara värdefullt med en medvetenhet om att flyktingar från fattiga länder i regel inte återvänder till sitt hemland.
Bland de länder som studerats finns Chile och Polen. Bägge demokratiserades nästan samtidigt, men chilienarna har återvänt i högre grad än polackerna.
- Det visar att det inte räcker med politiska omvälvningar i ett land, utan ekonomin måste vara bra i hemlandet, annars stannar man kvar.
De invandrare som ingår i studien är i yrkesaktiv ålder och kommer ifrån Iran, Turkiet, Chile, Polen, USA, Grekland, det forna Jugoslavien, Tyskland och Iran.
Så jobbar vi med nyheter