De små barnen är sämre skyddade mot misshandel
NORRKÖPINGAlla som arbetar med barn är skyldiga enligt lag att anmäla när barnen far illa. Samtidigt visar en ny studie i Östergötland att barnomsorgen och barnavårdscentralerna är mindre benägna att anmäla barnmisshandel än skolan.- De små barnen har inte samma skydd som de äldre barnen. Det tycker vi är lite allvarligt, säger socialkonsulent Inger Winkelmann vid länsstyrelsen i Östergötland.
Under år 2000 kom det in 867 anmälningar om misshandel mot barn till socialnämnderna i länet. Studien omfattar misshandel i nära relationer, inom familjen.
<b>Mer än förväntat</b>
- Vi tycker att det var ett mycket större antal än förväntat, säger socialkonsulent Inger Winkelmann vid länsstyrelsen i Östergötland.
- Samtidigt vet vi att det finns ett stort mörkertal.
Det kommer signaler från socialtjänsten och polisen om att antalet anmälningar ökar.
- Det är inte liktydigt med att det förekommer mer barnmisshandel, säger Inger Winkelmann.
- Vi tror inte att barnmisshandeln ökar, den har alltid funnits. Men man är mer observant på barn som far illa och anmäler mer.
59 procent av anmälningarna handlade om missförhållanden i barnets miljö, försummelse, vanvård och omsorgsbrist. 26 procent rörde fysisk eller psykisk misshandel och i 14 procent var orsaken sexuella övergrepp.
<b>Upptäcks av skolan</b>
Skolan är den myndighet som i störst utsträckning anmäler barnmisshandel, 20 procent. Barnets egen familj svarar för 16 procent av anmälningarna och polisen för 10 procent.
- Anmärkningsvärt är att barnavårdscentralerna i så ringa omfattning anmäler och uppmärksammar socialnämnderna på att barn kan vara i behov av insatser, skriver utredarna.
Inte heller förskolorna har i någon större utsträckning rapporterat missförhållanden.
- De små barnen har inte samma skydd som de äldre barnen. Det tycker vi är lite allvarligt, säger Inger Winkelmann.
Kanske brister det i kunskap om att man har anmälningsplikt, säger Winkelmann. Eller kanske är det så att BVC försöker förmå föräldrarna att själva söka hjälp. Det tredje kan vara att man anmält tidigare utan att det hänt något.
- Inom barnomsorgen säger personalen ofta att de inte vill stöta sig med föräldrarna, att de vill ha en god relation till dem.
<b>Långa handläggningstider</b>
Av de 867 inkomna anmälningarna om barnmisshandel har socialnämnderna gjort polisanmälan i 148 fall. Att så många som 719 inte lett till någon polisanmälan kan bero på att socialnämnden bedömt anmälan som obefogad eller att åklagare avrått att polisanmäla då det inte fanns tillräckligt underlag.
Av de 148 polisanmälda ärendena väcktes åtal i 20. 52 ärenden saknade avslut, vilket kan tyda på att de fortfarande ligger hos polis och åklagare, trots att den här typen av misshandel ska behandlas med förtur.
- Handläggningstiderna är väldigt långa hos polis och åklagare, beklagar Inger Winkelmann.
Förklaringen är troligen resursbrist, menar hon, något som skapat en bromskloss i ett maskineri som i början går igång snabbt.
- Det positiva i Östergötland är att vi har samrådsgrupper mellan myndigheterna.
Socialtjänst, polis, åklagare, barnpsyk och barnkliniken samråder i ett tidigt skede kring vad som bör göras.
- Vi har en östgötamodell som är ganska unik i Sverige. Vi har varit föregångare i Sverige, sedan 1979.
Den 1 augusti ska Kommittén mot barnmisshandel lägga fram sitt betänkande, med östgötastudien som underlag.
Så jobbar vi med nyheter