Närmare bestämt i huset Kopparhammaren 2 på Norra Grytsgatan precis vid Moa Martinssons- statyn.
– Vi hyr redan verksamhet i två av tre huskroppar i Kopparhammaren 2 och nu kommer vi även att hyra den tredje huskroppen, som ligger närmast statyn, säger universitetsarkitekten Karolina Ganhammar.
Varför flyttar ni?
– Vi flyttar därför att vi vill samla vårt Campus runt Strömmen på samma sida av Bergsbron, säger hon. I fortsättningen blir det lättare för både vår personal och studenterna att förflytta sig inom Campusområdet.
– Så lokalerna kommer att byggas om och här kommer det att bli salar, grupprum och olika uppehållsytor för studenterna.
– Och målsättningen är att lokalerna i den här tredje huskroppen ska stå klara att börja använda från och med höstterminen 2018.
Innebär flytten att ni får större lokalyta, totalt sett?
– Nej, det blir faktiskt mindre yta, efter flytten, men det har ingen avgörande betydelse med ytans storlek, utan det viktiga är att vi får ändamålsenliga lokaler och det kommer vi att få även i Kopparhammaren.
– Och det kommer som sagt att fungera bättre i de nya lokalerna, i och med att vi får vår verksamhet samlad på samma område.
Hur viktig betydelse har den här gångbron, som byggdes för ett par år sedan över Strömmen?
–Bron har jättestor betydelse, för det är ju tack vare gångbron, som vi kan få den möjligheten till ett samlat Campus i fortsättningen. Vi har ju en entré direkt från bron och rakt in i Kåkenhus och på andra sidan kommer man ut vid Visualiseringscenter, där Kopparhammaren ligger.
Så nu ser det bra ut för Campus, när det gäller lokalfrågan?
– Ja, absolut. Det här känns mycket bra och framförallt att vi, som sagt, nu får en mer samlad verksamhet i Norrköping.
En av dem som idag har sin arbetsplats i Bomullsspinneriet är universitetsadjunkt Thomas Dahl, som positivt på flytten från Bomullsspinneriet och säger så här på universitetets hemsida:
– Visst är det trevligt med ett vattenfall utanför kontorsfönstret. Men det skapar också en viss råhet i lokalerna, lite källarkänsla.
– Hade vi varit kvar i Bomullsspinneriet hade man varit tvungen att åtgärda det. Dessutom har jag några väldigt stora utbildningsgrupper och då räcker salarna i Bomullsspinneriet inte till.
Thomas Dahl ser också fördelar med att samla verksamheten runt Strömmen.
– Jag har märkt att studenterna blir kvar i Kåkenhus när undervisningen sker där. Och rektor har ju uttryckt att hon vill se ett mer myllrande campus.