Tekniska nämnden fick på onsdagen information från tekniska kontoret om att Femöresbron inte går att rädda. Undersökningar pekar på att bron inte går att restaurera.
Bron från 1901, byggd i stål, med en gångbana i trä, är helt enkelt för rostig.
– De rapporter vi har fått drar slutsatsen att det här är inte räddningsbart, säger Olof Carlsson, verksamhetschef vid tekniska kontoret.
Bron har uppfyllt hela sin förväntade livslängd och bör bytas ut, är budskapet i rapporterna.
– Bron är 115 år gammal. Saker håller inte för evigt. Den har rostat under hundra år, säger Olof Carlsson.
Bron stängdes av i september. Det är inte så att den kan rasa av sig själv, men:
– En vacker dag när det kommer ett visst hockeylag som är ute på sin joggingtur så kommer den i en sådan svängning att den kollapsar och det får inte hända.
Det är en gammal vacker bro, som många Norrköpingsbor tycker väldigt mycket om.
– Absolut.
Så hur går man vidare nu?
– Det är det som är föremål för diskussion, säger Olof Carlsson.
Arbetshypotesen är att Norrköpingsborna ska få vara med och tycka till.
– Många ger uttryck för att de vill att det ska se precis ut som det alltid har gjort, och så finns det andra som tycker att var sak har sin tid, och nu har den här tiden varit, och det är dags för någonting annat, säger Olof Carlsson.
Karin Jonsson (C), ordförande i tekniska nämnden, bekräftar att det finns tankar om att låta Norrköpingsborna säga sitt om en ny bro.
Personligen är hon inne på att det vore trevligt om en ny bro liknande den gamla.
– Den behöver inte se exakt likadan ut, säger Karin Jonsson som konstaterar att en exakt likadan bro blir svårt, med nya byggnormer.
– Men det är klart man kan göra något liknande. Det är det vi får titta på nu.
Att bygga upp en exakt likadan bro som den gamla krockar med nya byggnormer säger också Olof Carlsson.
– Det är en 115 år gammal konstruktion. Man konstruerar inte broar så här längre. Det är andra normer och andra regler.
– Enligt uppgift så får man inte ha en så här lång bro som är så här smal, enligt nuvarande byggnormer.
Man skulle kunna hårddra renoveringsbegreppet genom att byta ut varje bit för sig, men det är tveksamt om det är rätt väg att gå, då man hamnar i en gråzon i laglighet, säger Carlsson.
En ny bro kan ha samma formspråk, men måste vara bredare och blir klumpigare i sitt uttryck, menar han.
– Man kan inte bygga en ny likadan. Det går inte.
Vad det skulle kosta att ersätta bron är oklart. Tidigare har 25-30 miljoner kronor nämnts, men det kan bli dyrare. Både arbetet med att ta bort den gamla bron och få dit en ny är knepigt.
– Vi har ett svårt läge, där den ligger lite trångt till. Bara att komma ner med fordon till den här platsen är lite krångligt.
Dessutom visar färganalys att den gamla färgen innehåller 20 procent bly, som man inte vill ha ner i vattnet.
Utöver det måste man troligen bygga nya brofästen. Det finns sprickor i det ena.
Processen fram till en ny bro väntas ta tid.
– Vi har tidigast en ny bro 2018, säger Olof Carlsson.
Under tiden ska man utreda om det går att lösa brobristen temporärt, med en flytande bro i Strömmen, om det går att förankra den på ett säkert sätt.
– Vi ser det som ett väldigt uppskattat stråk, som många saknar nu, och då tycker vi att vi åtminstone bör utreda möjligheten.
En handlingsplan för hur bron ska kunna ersättas ska presenteras på tekniska nämndens sammanträde i februari.