Besparing inom psykvård oroar
NORRKÖPINGKommunens neddragningar av resurser för de psykiskt sjuka i Norrköping kan resultera i liknande vansinnesdåd som i Stockholm.Det menar Birgitta Andersson, ordförande i Intresseföreningen för schizofreni och andra psykotiska sjukdomar i Norrköping.
Aktivitetscentret Dalen erbjuder olika aktivitetsgrupper som till exempel data, musik eller engelska men också arbetsliknande enheter som en transportgrupp och arbete i kaféet. Maud Andersson och Ann-Kristin Isaksson deltar ofta i Dalens aktiviteter. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
1995 genomfördes psykiatrireformen. Slutna mentalsjukhus stängdes och ett samarbete mellan kommunen, den öppna och den slutna psykiatriska vården och anhörigföreningen påbörjades. Psykiskt funktionshindrade flyttades ut till egna lägenheter, gruppboende eller stödboende och för många blev det en påtaglig förbättring. I Norrköpings kommun har det fungerat bra men inte problemfritt.
<b>"Hög ambitionsnivå"</b>
- Norrköping hade en hög ambitionsnivå under planeringsstadiet 1994. Boendet, aktiviteter och fritidssysselsättningar har varit oerhört bra till en början. Men jag ser det som en halvmåne. Det började bra men börjar nu att bli sämre, konstaterar Birgitta Andersson som också driver aktivitetscentrumet Dalen i gamla tullhuset.
Föreningen som bland annat består av anhöriga har reagerat på de neddragningar som påbörjats inom kommunen.
- Insatserna för våra mest utsatta i samhället får inte dras in. Då finns det en risk att liknande situationer som de vansinnesdåden som inträffade i Stockholm kan inträffa också här, fortsätter hon.
Eget boende för en psykiskt funktionshindrad kan lätt resultera i ensamhet, missbruk och ett sämre psykiskt tillstånd om inte rätt resurser finns.
- Vi anhöriga upplever att handläggningstiden för att få ett stödboende eller en kontaktperson är väldigt lång och att vårdtiderna är för korta. Många skickas hem för tidigt vilket resulterar i att de inom kort tid återvänder till den slutna vården.
<b>Ligger hjärndöd</b>
Birgitta Andersson har syskon som är psykiskt funktionshindrade. Hennes bror som bor i Finspång fick inte hjälp med stödboende eller en kontaktperson och kunde inte hantera den akuta diabetes som han drabbades av. Sedan fem år tillbaka ligger han som ett vårdpaket, hjärndöd på grund av ett hjärtstillestånd orsakat av en misskött diabetes. Men Birgitta Andersson påpekar att den psykiska reformen har fungerat bättre i Norrköping.
- Jag vet andra som tack vare reformen har fått ett värdigt liv och kan leva och klara sig helt på egen hand vilket ingen trott tidigare, berättar hon.
Men oron bland anhöriga och även personal på det kvarvarande aktivitetscentrumet Dalen har tilltagit på grund av nedläggningshoten inom kommunen.
Behandlingshemmet Bergsvillan för psykiskt sjuka med ett missbruk är på väg att stängas och de boende tvångsflyttas till andra hem inom kommunen. Aktivitetscentret i Haga stängdes vid årsskiftet och flyttade samman med aktivitetscentret Dalen.
- Men vi fick inga större lokaler eller fler resurser för att klara av en sammanslagning, berättar Birgitta Wallin, skötare på Dalen.
<b>"Börjar bli trångt"</b>
Idag har man 150 besökare och nya deltagare kommer varje vecka. Scheman och arbetsmetoder måste ändras för att det ska fortsätta fungera.
- Det börjar verkligen bli trångt och svårt att få tiden att räcka till. Det behövs mer resurser men istället drar man ner ännu mer. Vi får oförändrad budget trots att deltagarantalet ständigt ökar, konstaterar hon.
Den sociala delen är oerhört viktig för personer som har ett psykiskt funktionshandikapp. Ensamhet leder lätt till en sämre psykisk hälsa. Bergsvillan är ett hem för personer med både ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk så kallad dubbeldiagnostik. När den stänger finns det inte kvar något särskilt boende för dem. Gruppen med dubbeldiagnostik faller lätt igenom systemet utan att få någon hjälp, det har bland annat anhöriga uppmärksammat.
<b>"Katastrofala följder"</b>
- Kommunen borde ta tag i de som har dubbeldiagnostik för de faller lätt igenom. Problemet är att inte alla kommuner följer de lagar som kom i samband med reformen. En kvinna som mådde psykiskt dåligt och sökte hjälp fick en besökstid först tre veckor senare. Men en person med dålig psykisk hälsa behöver akut hjälp annars kan det få katastrofala följder. Vi anhöriga är helt klart oroliga som läget ser ut idag, berättar Birgitta Andersson.
<SPAN CLASS=RUB>Samarbete med brister</SPAN>
<span class=ing>NORRKÖPING
Psykiatrireformen innebar ett samarbete mellan bland annat kommunen och den öppna och slutna psykiatrivården. Men idag tycks det viktiga samarbetet inte fungera friktionsfritt. De olika instanserna har lite förstående för varandras arbete och kritiken och farhågorna många från alla håll.</span>
Aktivitetscentret Haga och Dalen slogs samman på grund av besparingsskäl.
- Vi bedömde att den besparingen gjorde minst skada, förklarar Lars Carlsson chef för vård, omsorg och handikappnämnden.
Just nu pågår en översyn av psykiatrin i kommunen, hur resurserna används totalt. När psykiatrireformen genomfördes hade kommunen hög ambition och planerade att fyra aktivitets-center behövdes. Efter besparingarna finns det i Norrköping bara tre. Men enligt Lars Carlsson skall det vara tillräckligt. Oron över fler neddragningar har han svårt att förstå och vill inte kalla stängningen av Haga aktivitetscenter för en neddragning.
<b>Fler förändringar?</b>
- Jag kan inte garantera att det inte blir fler förändringar. Den kommunala psykiatrin ses just nu över och de ekonomiska förutsättningarna i framtiden ser inte ljusa ut, förklarar han.
Margareta Öst, chef för individ och familjeomsorgen inom socialförvaltningen är kritisk till hanteringen av psykiskt funktionshindrade i Norrköping.
- När reformen infördes hade vi regelbundna träffar mellan de olika instanserna. Det kan nog bli bättre idag. Ibland blir det invecklat på grund av att det är olika huvudmän, förklarar hon.
Hon håller också med om att alltför många personer med dubbeldiagnostik faller igenom systemet.
- Hur många det är idag vet vi inte. i har kontakt med några men inte alla och det är inte heller alla som vill ha hjälp. Men visst borde vi kara av det bättre, säger hon men tycker att kommunen kan tillgodose dessa personers behov även på andra hem än Bergsvillan. Boendet för personer med dubbeldiagnostik var inte fullsatt och fungerade inte alltid problemfritt.
<b>Inget ökat tryck</b>
Den slutna psykiatrivården på Vrinnevisjukhuset har inte märkt av något ökat tryck efter kommunens nedskärningar. Men Stellan Svensson, centrumchef för psykiatrin på Vrinnevisjukhuset ser allvarligt på utvecklingen.
- Det finns en farhåga att kommunen drar ner på sina insatser. Det kan leda till ett ökat tryck på den slutna vården, konstaterar han och förklarar att ambitionen sedan reformens början har sänkts.
- Vi vet att det finns ensamhetsproblematik och aktivitetsbrist i Norrköping. Men om nivån är som idag är det godkänt men situationen är mycket sårbar, avslutar Stellan Svensson.
<span class?rub>Ann-Kristin och Maud på Dalen: Social samvaro är viktig</span>
<span class=ing>NORRKÖPING
Ann-Kristin Isaksson och Maud Andersson är aktiva på Dalens aktivitetscenter. De vet båda hur viktigt det sociala livet och aktiviteter är, annars är det lätt att börja tänka för mycket.
- Man blir arg när de stänger och drar ner på verksamheten. Idag går vi mycket på kaféet här och vi är lite som en familj, berättar Maud Andersson.</span>
De träffades på ett behandlingshem för några år sedan och har sedan dess varit vänner. Ann-Kristin är särbo och bor i en egen lägenhet med sina två katter. Hon klarar sig bra ensam och arbetar i kafeterian på Dalens aktivitetscenter. Maud bor i ett gruppboende på sju personer och mår idag väldigt bra.
- Men det har inte alltid varit så, förklarar hon.
- Ibland mår man sämre och tänker för mycket.
Efter behandlingshemmet fick hon ett stödboende men det resulterade i ett destruktivt liv.
- Jag åt nästan ingenting, rökte massor och pratade hela tiden i telefonen. Den hjälp jag fick var alldeles för liten. Jag behöver någon so
Så jobbar vi med nyheter