Stockholmsparet Yvonne Lin och Anatoli Grigorenko har 23 års erfarenhet av ortorexi, ett ord som kan översättas som sjuklig fixering vid mat och träning.
Yvonne, före detta världsmästarinna i kampsport, hälsovetare och psykoterapeut med en master i psykologi, är för många känd som hälsoexpert i SVT:s "morgonsoffan". Hon har haft egna hälso- och träningsprogram i radio, skrivit nio böcker och jobbade ett tag med amerikanska hälsogurun Jane Fonda i Kalifornien.
Hennes ukrainska partner Anatoli är doktor i biomekanik och idrottsvetenskap. Han har sina idrottsliga rötter i judosporten och landslagstränare för Svenska Kungfu- och Wushuförbundet.
Efter en lång tids letande efter den perfekta lokalen landade man till slut i Knäppingsborg.
Tillsammans äger de Ylab som först etablerades i Stockholm 2001. När man tittade på möjligheter att expandera föll valet på Östergötland som de ser som en spännande tillväxtregion med ett starkt universitet.
Just nu – kliniken öppnade för bara några månader sedan – tillbringar paret själva söndagar och måndagar i Norrköping medan andra coacher täcker upp på andra tider.
Att fixering vid en sund livsstil kan leda till svåra psykiska och fysiska problem är måhända okänt för många. Det kan väl inte vara farligt att äta nyttigt och träna mycket?
– Jo, när man får ångest av att äta något man anser vara onyttigt och inte kunna hoppa över träning utan att få ångest bryts både kropp och psyke ner, säger Yvonne. De kan se friska och hälsosamma ut på utsidan, ha magrutor och vältränade kroppar.
Men Yvonne och Anatoli har sett många fall där kvinnor och män, unga som äldre, drabbats av konsekvenserna av ett ortorektiskt leverne.
– En rad olika kroppsliga system och organ försämras och ångest, depression och tvång är ofta samsjuklighet.
Ortorexia atletika handlar om att undvika vad man anser vara onyttiga livsmedel i kombination med tvångsmässig träning. Det kan handla om radikala dieter för viktminskning, närstående som får bevittna hur fler och fler "onyttiga" produkter plockas bort från middagsbordet, en klassisk varningssignal.
De som drabbas kommer från fitnessindustrin, idrotten eller efter påverkan från sociala medier. När livsstilen gått för långt kan man inte längre fungera som tidigare. Den undernärda kroppen säger helt enkelt stopp.
Den ordinarie vården har dessvärre inte plats eller full kännedom om ortorexi för att kunna ta hand om de som drabbas. Framför allt eftersom ortorexi ännu inte är en medicinsk diagnos och man saknar erfarenhet av det i jämförelse med anorexia annorlunda sättet att äta och den hårt belastande träning man utför. Ortorektiker promenerar inte enbart utan tränar högintensiva pass med höga belastningar.
– Positivt är ändå att många som går på behandling blir friska. Av våra kunder har 87 procent lyckats ta sig ur ortorexin. Men ungefär tio procent där vi inte lyckas har ofta underliggande problematik.
Kunderna har ofta en insikt i problematiken och är motiverade för behandlingen, som pågår under minst sex månader.
– Ja, någon form av motivation måste finnas hos de som hittar oss. Vi befinner oss utanför den allmänna sjukvårdsförsäkringen vilket betyder att ingen blir skickad hit av vården, påpekar Anatoli Grigorenko. Vi vet att vi måste jobba hårt för att få östgötarnas förtroende.
Vid första besöket på Ylab faller ögonen nästan genast på den äggformade pjäsen i ena hörnet av kliniken.
– Den är spektakulär och väcker intresse. Här kan vi mäta kroppssammansättningen, alltså hur mycket fett du har på kroppen, fortsätter Anatoli medan Yvonne öppnar den lilla dörren och kryper in i "ägget".
Två amerikanska forskare tog fram prototypen i mitten av 90-talet i syfte att mäta kroppars densitet. Nu finns den endast i några få exemplar i Sverige, bland annat på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Universitetet i Linköping och Mas i Malmö.
– Instrumentet är väldigt viktigt och analysen är nyckeln och inkörsporten. Den är ganska omfattande med fysiska och psykologiska parametrar. Vi har ett brett batteri med 37 till 70 variabler. Det är viktigt att kunden kan se resultaten svart på vitt, siffror har inga känslor, poängterar han.
När jag ber Anatoli sia om framtiden för människor som drabbats av ortorexi låter han rätt pessimistisk.
– Tyvärr tror jag det blir sämre innan det blir bättre. Ortorexi har blivit ett eskalerande samhällsproblem.