Barn eller kommunekonomi i balans ? det är frågan
NORRKÖPINGSkolbarn i balans - eller en kommunekonomi i balans?Det var frågan, när personal och föräldrar på Diamanten på onsdagskvällen träffade ledande politiker.- Jag och min närmaste chef ska gå igenom det här med er rektor, sa kommunalrådet Christer Nilsson. Och det var väl det närmaste ett löfte man kom.
Christer Nilsson, med kommunalrådskollegan Mattias Ottosson t v om sig, hade en del att svara för på mötet på Diamanten Lek & Inlärning. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto: Fotograf saknas!
Men i verkligheten sitter pengarna betydligt hårdare åt. Diamanten hävdar, att om man måste spara in 500.000 kr i hotande underskott kan man inte längre ge barn med särskilda behov det stöd de har rätt till. Utan då tvingas man bryta mot skolagen.
<b>Kunde se i ögonen</b>
Först fick politikerna lyssna till föräldrar och personal:
- Förut har man kunnat se en förälder, som varit orolig för sitt barn, i ögonen och lova att det här fixar vi, sa Tove Hedman.
- Man kunde lova det. Men nu kan jag det inte längre. Jag hoppas alla förstår vad det innebär, det är ett oerhört ansvar för oss att ta hand om barnen härute.
Lena Nilsson beskrev hur tre enheter slogs samman till Diamanten, som öppnades för ett år sedan. Alla jobbade och slet, samtidigt som själva starten innebar extra kostnader som skolan aldrig kompenserats för.
- Det är klart att det inte går att få ekonomisk balans då, det finns ju inte en susning i världen. Men kan då ni politiker inte ha nån förståelse för det?
- Jag känner mig faktiskt lite kränkt. Vi har kämpat och kämpat. Men nu kan vi inte längre ge barnen vad de behöver, sa Lena Nilsson.
<b>Visade förståelse</b>
Politikerna hade infunnit sig till mötet med imponerande kort varsel. Alla visade all förståelse för Diamantens situation.
- Jag förstår helt eran oro, sa kommunstyrelsens ordförande Mattias Ottosson. Jag håller med om allt som sagts.
Men de där pengarna som behövs, de 500.000 - dem har kommunen inte.
Ottosson förklarade att om kommunen nu ger ut mer än vad man har, då måste man spara senare. Och då blir det nedskärningar, vilket är vad man vill undvika.
Men de nedskärningar som hotar på Diamanten nu? - undrades det då.
- Om ni låter trasiga barn bli trasiga vuxna, sa en i publiken, kostar inte det mer pengar då? Jag förstår bara inte hur vi får ihop det där.
<b>Tvångsförvaltning</b>
Ingen av politikerna ville heller förklara, hur de "fick ihop det där". Men i årets pengar finns inte pengarna, så mycket visste de.
Ottosson hänvisade också till statens krav att kommuner ska gå ihop, annars kan det bli statlig tvångsförvaltning. Någon undrade då, om det blir verkligen kan bli tvångsförvaltning för bara en halv miljon - men det trodde, i och för sig, inte Ottosson.
- Era pengar har inte räckt till, konstaterade kommunalrådet Christer Nilsson. Ni har många barn med särskilda behov, och det blev dyrt när ni slogs samman. Frågan är vad man kan göra då. Vi kan i varje fall inte ta pengar från andra skolor.
Nilsson lovade att basvärdessystemet för tilldelningen ska ses över. Tillsammans med verksamhetsdirektör Per-Olov Strandberg ska han också omgående gå igenom situationen på Diamanten med rektorerna.
- Men vi har inga pengar.
<b>Inte en krona till</b>
Lennart Molin, ordförande i Södra kommundelsnämnden, höll helt med om beskrivningen av skolans läge. Men vid det måste han också stanna, nämnden har inte en krona till. Även Noomi Nilsson (kd) och Ricardo Olivares (v) var idel förståelse. Olivares kunde därtill hänvisa till att hans parti velat höja skatten för att få råd med just sådant här.
Efter mötet frågade vi Mattias Ottosson om hans syn på att Diamantens rektorer anser sig bli tvungna att bryta mot skolagen:
- En kommun får inte bryta mot skollagen, det är helt klart. Strandberg och rektorerna måste reda ut, hur det ligger till med den saken, sa Ottosson.
Kan det då tänkas att Diamanten kompenseras ekonomiskt för sina speciella startkostnader? Det vill dock inte Ottosson uttala sig alls om.
<b>Lugnt och sakligt</b>
Mötet, som leddes av Marinella Rolfart, hölls i en påfallande lugn och saklig ton. Den här typen av möten övergår annars lätt till råskäll - men här bemödade sig personalen om att undvika konfrontation, och politikerna var idel förståelse.
Än behöver väl heller inte sista ordet vara sagt. Särskilt som det ju råkar vara valrörelse, med luften full av skollöften att försöka leva upp till.
Så jobbar vi med nyheter