"Bakom en elev med sprit finns en vuxen som svikit"
NORRKÖPING- Det här handlar om vuxenvärldens oförmåga att sätta gränser, säger Bengt Cete. Och fortsätter:- Bakom varje minderårig med sprit finns det en vuxen som svikit.Framför sig har han kommunens senaste drogvaneundersökning för grundskolan. Som bland annat visar, att var femte elev i åttan druckit alhohol flera gånger de senaste tre månaderna.
Sådana besparingar som kommunen haft inom skola och barnomsorg, dem har vi inte råd med, säger Bengt Cete. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto: Fotograf saknas!
Enkäten gjordes i januari. I stort sett är det alltså 14-åringar som svarat, de fyller 15 under året. På Råsslaskolan har 26 procent i åttan, mer än var fjärde elev, druckit alkohol under de senaste tre månaderna. 18 procent av dessa 14-åringar hade redan flera gånger varit berusade.
<b>Grupptryck</b>
Men ungefär så här tycks ungdomars alkoholvanor vara kommunen över. Som huvudskäl för att dricka anges grupptrycket. Enkäten visar också, att drickandet i åttan är mer utbrett bland flickor än bland pojkar.
Förutom att själv jobba med ungdomar har Bengt Cete också som ledamot i kommunfullmäktige för miljöpartiet engagerat sig starkt i ungdomsfrågorna där. Han har varnat för följderna av olika nedskärningar inom skola, förskola, fritidsgårdar.
Vi träffar honom för att, med viss utgångspunkt från undersökningen, samtala kring ungdomar, alkohol mm.
<b>Ska vara noll</b>
- Det är klart att det här är helt oacceptabelt, säger Cete och pekar på diagrammen.
- För ungdomar under 18 år ska det vara noll i alla kolumner i en sådan här undersökning. Det måste vara utgångsläget, att samhället inte accepterar det här.
Men frågan är ju, utan vidare, komplex. Bengt Cete resonerar kring ungdomars eget ansvar, föräldrars ansvar, kommunens ansvar.
- Ibland sägs att det blir så här för att ungdomarna inte har något att göra. Men jag köper inte det resonemanget. Bara för att man inte har något att göra behöver man ju inte gå och göra dumma saker.
<b>Omhändertagna</b>
- Ungdomarna ska kunna fixa mer själva utan att fördenskull bära sig dumt åt. Men nu har vi ju byggt upp ett samhälle, där vi förväntas bli omhändertagna. Barnens fritid har organiserats genom institutioner. Deras fria, spontana lek är borta eftersom de redan från början blir omhändertagna.
- Sedan är ju ungdomar väldigt gruppberoende och osäkra. Jag brukar säga att de fungerar ungefär som aktiespekulanterna, de dras dit de tror att alla andra ska gå. Och genom det blir de ju också oerhört exponerade för media och reklam.
Föräldrarnas roll måste stärkas, familjerna stödjas. Det kan ske genom vårdnadsbidrag, det kan ske genom kortare arbetsdag.
- I varje fall upp till sju-åtta års ålder är det viktigare att barnen får komma hem och träffa sina föräldrar än att de går till frita.
<b>Föräldrars roll</b>
Med det är man då över på vuxenvärlden. Att föräldrarna har en avgörande roll är Bengt Cete övertygad om:
- En mamma berättade om sin dotter som ska börja nian, om hur det ringde på hennes mobil halv två på natten. Det var några killar som ringde och flickan steg upp, sminkade sig och gick ut för att träffa dem. Men då följde pappan med dottern ut i natten. Och då var det visst inte lika roligt längre.
- Men de här killarna i samma ålder, varför fick de vara ute och drälla själva mitt i natten? Vuxna måste ställa upp, ta sitt ansvar, sätta gränser.
- Det händer ju ibland, fortsätter Cete (och här måste man kanske för säkerhets skull utfärda en varning: OBS ironi!), att samhället överlåter ansvaret för barn och ungdomar åt deras föräldrar.
Frågan kan då vara, hur föräldrarna lever upp till detta ansvar.
Inte nog med att (och här tar vi kommunen som helhet) 15 procent v flickorna och 16 procent av pojkarna i åttan uppger, att deras föräldrar känner till nästan allt de dricker. Än mer häpnadsväckande är, att föräldrar också köper ut sprit åt sina 14-åringar.
4 procent pojkar, 5 procent flickor uppger att detta skett en gång, 4 procent av vardera att det ägt rum flera gånger. Liknande har också bekräftats i olika undersökningar genom åren.
- Sedan är det ju också så, säger Cete, att ju mer sprit det finns i hemmet, desto lättare blir det för ungdomarna att komma över. Speciellt om det rör sig om hembränt i dunkar. Dessutom kan ju ungarna vara så sluga, att de häller i vatten i stället.
Men sedan har ju även Norrköpings kommun sin slev med i grytan.
- Kommunens politik gentemot ungdomarna har varit kortsiktig, säger Cete.
<b>Trasiga människor</b>
- När jag var ny i politiken för åtta år sedan kostade socialnämndens individ- och familjeomsorg för barn och ungdom 70 milj kr det året. I fjol var den uppe i 180 milj kr.
- Tar man med vuxenvården också blir det 300 milj kr, och allt detta då för att laga trasiga människor. Men när detta nu kostar så mycket, då urholkas ju också kärnverksamheterna.
- Vi har inte råd med sådana "besparingar" som gjorts inom skolan och barnomsorgen. Ska vi få kommunens ekonomi i balans, då måste vi först få människorna i balans.
Att få Norrköpings kommun att agera utifrån sådan logik har dock inte gått. I stället är det alltid just det här budgetåret, och de röda siffror som där hotar, som gäller.
<b>Kostar mera</b>
Nu kostar förstås Cetes recept något mer under de första åren. De höga sociala utgifterna ligger ju ofrånkomligen kvar, samtidigt som man då också satsar på skola och omsorg.
- Under en övergångstid blir det dubbla kostnader, och den tiden måste man kanske tänka sig en skattehöjning. Men snart sjunker i stället de sociala kostnaderna.
Men även om det finns mycket som kommunen kan göra hjälper detta ändå inte långt - om inte vuxenvärlden tar sitt ansvar.
- De vuxna måste ställa upp, själva våga stå för något, sätta gränser.
- Och föräldrarollen, den kan aldrig ersättas, säger Bengt Cete.
Så jobbar vi med nyheter