Åtta veckor blev fyra
För ett år sedan tvingades bröstcancerpatienter vänta åtta veckor på operation vid Vrinnevisjukhuset.Idag är väntetiden bara hälften så lång.- Det är mycket bättre nu, säger Gunnar Arbman, chef för kirurgkliniken på Vrinnevisjukhuset.
- Nu är väntetiderna som de ska vara. Jag har inte hört att det varit några problem med dem på ganska lång tid, säger Gunnar Arbman.
Väntetiderna ska nu vara som längst fyra veckor. För ett år sedan var situationen en annan. Bröstcancerpatienter tvingades då vänta på operation rekordlång tid, åtta veckor.
Ingen jämn ström
- Hur konstigt det än kan låta kommer inte patienterna i någon jämn ström, förklarar Gunnar Arbman. Rätt vad det är kommer det väldigt många och sedan kan det vara lugnt ett tag. Vi har haft några perioder då det varit väldigt mycket, bland annat kring förra julen och vi hade jätteproblem förra sommaren.
"Väldigt skönt"
Patientföreningen Moalina fick då samtal från många fötvivlade kvinnor som först fått chockbeskedet om bröstcancer och sedan tvingades vänta åtta veckor på operation.
- Då var det många som ringde och var precis förstörda. De visste inte var de skulle ta vägen med sin oro. Det räcker med att få beskedet och dagarna i väntan på operation kan kännas som år. Under tiden är det svårt att tänka klart och fungera normalt. Det är väldigt skönt att väntetiderna gått ned, säger Rose-Marie Hallström från Moalina.
Bekostnad av annat
På ett års tid har som bekant hela sjukvårdsstrukturen i länet förändrats, men det är inte på grund av den som väntetiden kortats för bröstcancerpatienterna.
- Jag tror inte att vi kan tacka dem som står bakom för sjukvårdsförändringarna. Det vore verkligen att ge credit för något de inte förtjänar. Vi har helt enkelt fått avsätta större resurser för bröstcancervården eftersom den har ökat, säger Gunnar Arbman.
- Sedan är det nog också så att vi har haft tur, och fått en jämnare ström och därför har det inte blivit några toppar som det blev förut.
Baksidan med omfördelningen av resurser är att andra patientgrupper nu blir nedprioriterade.
- Det sker på bekostnad av vanlig kirurgi som kan vänta, till exempel gallor och bråck. De är tillstånd som inte är livshotande, säger Arbman.
Så jobbar vi med nyheter