Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Arbetslösheten stiger ? över 4000 i Norrköping utan jobb

NORRKÖPING
Arbetslösheten i Norrköping stiger. Nu är den dystra 4000-gränsen passerad.
- Det är oroande. Våren ska vara den bästa tiden när det gäller sjunkande arbetslöshet, säger Jens Lotterberg, utredare på länsarbetsnämnden.

Norrköping2003-04-08 00:00
4003 ? så många gick arbetslösa i Norrköping under mars månad. Det är omkring 680 fler än samma period förra året. Det motsvarar en ökning med 26 procent och kan jämföras med landets ökning på 13 procent.
Jämförs årets siffra med tidigare marssiffror måste vi gå tillbaka ända till mars år 2000 för att hitta fler arbetslösa i kommunen.
Antalsmässigt hade Norrköping högst arbetslöshet under perioden 1993-1997. Då låg arbetslösheten nära 6000-gränsen.
1998 började kunskapslyftet och då sjönk arbetslöshetssifforna samtidigt som arbetsmarknadsläget ljusnade. Den lägsta nivån var i mars 2001, när endast 2800 gick utan jobb.
Även länet har haft en svag arbetsmarknadsutveckling den senaste tiden. Många varsel har verkställts under hösten 2002 och under 2003.
Närmare 1900 lediga platser anmäldes i länet under månaden, en minskning med 400 platser jämfört med mars förra året. Bland annat har hälften så många semestervikariat inom vård och omsorg i länet anmälts i år.
- Jag tycker att arbetsmarknaden höll emot ganska länge 2002, men nu har vi ingen bra utveckling i länet, säger Jens Lotterberg.

<b>Skillnader mellan könen</b>
Av de arbetslösa i länet var något över 3600 kvinnor och 5600 män. I Norrköping var det drygt 1600 kvinnor och nästan 2400 män. Den stora skillnaden mellan könen förklaras med att männen drabbats hårdare av nedgången inom telekom- och IT-sektorn samtidigt som kvinnodominerade yrken som vård, utbildning och handel har haft en bättre utveckling.
- Det finns också en säsongsmässig effekt. Det är inte full fart inom bygg-, väg- och anläggningsjobben som är mansdominerade anställningar, säger Jens Lotterberg.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om