"Använd DNA-analys vid vardagsbrottslighet"
NORRKÖPINGAnvänd DNA-analys även vid vardagsbrottslighet. Det föreslår Olof Egerstedt, chef för Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, i Linköping.- DNA-analyserna har visat sig vara en succé i kriminaltekniska sammanhang, säger Olof Egerstedt.
- Det är ett sätt att söka sanningen på, säger Olof Egerstedt. Jag och många med mig tycker att man ska fundera på att utvidga användningen.
1999 inrättades ett DNA-register i Sverige, med den begränsningen att det bara fick gälla grövre brott, som våldtäkt och rån, med två års fängelse i straffskalan. För att en person ska hamna i registret ska han också vara dömd för brottet.
- När man införde DNA-registret 1999 var man lite osäker på vilken omfattning det skulle få, säger Olof Egerstedt.
Av försiktighetsskäl lade riksdagen ribban ganska högt i lagstiftningen, menar han. Nu, efter tre år ser man att DNA-analyserna fungerar och att man får bra resultat, säger Egerstedt.
Olof Egerstedt anser att man bör vidga användningen av DNA-analyser till den s k vardagsbrottsligheten, mängdbrottslighet som inbrottstölder i bostäder, källare och bilar. Då skulle man bli betydligt mer framgångsrik i uppklarandet av en brottslighet som de drabbade upplever som ett intrång i tryggheten, menar han.
Ofta är det en liten personkrets som står för merparten av den typen av brott.
- Det är tio procent som står för 90 procent av brotten.
En invändning mot en utvidgning av registret och DNA-profiler är en oro för att DNA-användningen skulle bli ett intrång i den personliga integriteten. Olof Egerstedt menar att så inte är fallet.
- Det är inte något annat än ett genetiskt fingeravtryck.
Rikspolisstyrelsen har i ett remissyttrande om lagstiftning på området varit inne på samma linje som SKL.
- Många som håller på med brottsutredningar skulle välkomna det här, säger Olof Egerstedt.
Regering och riksdag har sagt sig vilja ta krafttag mot vardagsbottsligheten och tillföra fler poliser. DNA-analys är en relativt sett kostnadsbegränsad metod att effektivisera arbetet, menar Egerstedt.
<b>DNA från saliv eller hår</b>
Provtagning går normalt sett till så att man tar saliv från den misstänktes munhåla med hjälp av en bomullstops. Resultatet matchas med DNA-analys av t ex ett hårstrå, hudavskrap, blod eller av salivspår på t ex en cigarettfimp, ett äppelskrutt eller i en spottloska.
Det finns ett förslag om att slå ihop delar av rättsmedicinalverket i Linköping med SKL i Linköping, med SKL som huvudman. Den rättsgenetiska avdelningen där man fastställer faderskap ligger i verksamheten nära SKL:s arbete.
- Då skapar man en bredare bas för nödvändiga investeringar för att automatisera verksamheten, säger Olof Egerstedt som tror att DNA-analys vid vardagsbrottslighet blir verklighet inom 1,5 till två år.
Så jobbar vi med nyheter