Sista december 2025 är det definitivt slutgrillat på Leons gatukök som funnits på Kronängsgatan i Butängen sen 1974. Då måste de lämna lokalerna för att Norrköpings kommun ska driva vidare stadsutvecklingen i området. Nya bostäder, kontor, handel och skolor ska byggas i samband med att den nya centralstationen tar form. Vissa hus har redan börjat rivas medan andra företag, som Leons, har några år kvar innan det är vägs ände.
– Vi har varit i kontakt med kommunen om det här i flera år, men nu börjar det närma sig. Vi ska göra ett försök att få kiosken att leva vidare, säger Claes Åkervall.
Via Facebook har han lagt ut en annons där han söker en lokal eller mark för uthyrning. Han kan även tänka sig att köpa en mindre fastighet om det är rätt läge. Många har engagerat sig och kommit med förslag på var man vill se det klassiska gatuköket. Det viktigaste för Claes Åkervall är att det ska vara lättillgängligt och möjligt för både bilar och lastbilar att parkera.
– Vi har mycket lastbilar och långtradare som kommer hit och man får parkera lite "sisådär" under en kort tid, det är tillåtet här.
– Det är lite trafikkaos här ibland och frågan är om det skulle accepteras på ett nytt ställe.
Det är det han ser som en oro inför framtiden.
Vilken del av stan skulle ni fördra att flytta till?
– Det är det svåra. Hittills har vi tänkt från Butängen och ut mot Ingelsta, och där har kommunen varit med och föreslagit vissa platser. Men vi är inte främmande för att titta bredare. Det finns fastighetsägare som hört av sig och tycker att vi ska komma till andra sidan av stan. Det är jättesvårt, man vill ju att det ska leva vidare, men det blir sannolikt inte som det är idag.
Leons gatukök öppnades i mitten av 50-talet av Leon Eriksson. Från början fanns de i närheten av Folkets Hus.
– Det blev en samlingsplats för alla, men framför allt för de som var där och dansade. Kiosken var pionjärer när det gäller att servera pommes i stan, säger Claes Åkervall.
Sen dess har gatuköket bland vissa blivit något av en institution i Norrköping. Här säljs klassiska "korvkioskrätter", även om menyn utökats med några nymodigheter under åren. Här är det fortfarande "bamse med mos" eller "bamse med pommes" som är storsäljaren. Det är många stamkunder som kommer tillbaka år efter år.
– Oavsett när du kommer så sitter det alltid folk vid våra bord. Du kan ha vilken hudfärg och religion som helst, du kan vara missbrukare, du kan vara fattig eller rik, och alla är bekväma i miljön. Det är väldigt sällan några bråk och det är väldigt unikt, och det är det jag vill bevara, säger Claes Åkervall.
Han pratar också om den sociala betydelsen av korvkiosken, att många äldre och ensamma kommer regelbundet.
– Vi har haft turen att ha personal som har varit kvar lång tid och är fortfarande, så det är bekanta ansikten här. Det är många ensamma som kommer och man har lärt känna varandra genom åren.
Det är tydligt att många engagerar sig i vad som ska hända med gatuköket i framtiden.
– Om du visste vad folk frågar, dagligen! Ni får inte försvinna säger folk.
En i personalen är Claes dotter Amanda, som vid det här laget jobbat heltid i gatuköket i tio år.
– Det är kul med kundbemötande och jag skulle aldrig kunna stänga in min på ett kontor. Det är kul att jobba med människor, säger hon.