Alltfler anmälningar om barn som behandlas illa
NORRKÖPINGAllt yngre barn lever under allt svårare förhållanden - konstateras det i socialförvaltningens verksamhetsberättelse för fjolåret.Bland annat har antalet anmälningar om barn, som far illa, ökat kraftigt. År 2001 var antalet 249, för att under fjolåret stiga till hela 321.
Men detta var, likaså i vanlig ordning, knappast socialförvaltningens fel. I stället var budgeten för snålt tilltagen, medan målformuleringarna i vanlig ordning svävade någonstans högt uppe i det blå.
<b>Har det svårt</b>
Bland alla barn och ungdomar som har det svårt har de med diagnoserna damp, ADHD och Asperger det särskilt svårt. Dessa barn får problem överallt - hemma, i skolan, på fritiden. Socialförvaltningens resurser och kompetens räcker inte till för dem.
Missbruket av narkotika ökar bland ungdomarna, och går också neråt i åldrarna. Men det saknas i dagens samhälle en gemensam strategi för att ta itu med detta.
Det finns också, noteras det, många "mycket tidskrävande föräldrar". Trots att avsikterna var de motsatta så ökade vården för barn och ungdomar även i fjol, både i antal vårddygn och kostnaer.
<b>Blivit svårare</b>
Att få psykiatrisk hjälp har blivit svårare för barn och ungdomar, och barn- och ungdomspsykiatriska kliniken (BUP) har på senare år lämnat över allt mer till socialtjänstens fältenheter. Som därigenom tvingas ta ett ansvar, som de egentligen inte har kompetens till.
Av de 321 anmälningarna om barn som far illa avsåg 157 anmälningar pojkar och 164 flickor. 19 flickor och 15 pojkar misstänktes ha utsatts för sexuella övergrepp. 32 flickor och 38 pojkar uppgavs ha utsatts för psykisk och fysisk misshandel. 106 flickor och 111 pojkar misstänktes ha blivit försummade av sina föräldrar.
Flera anmälningar har gällt högstadieelever, som av skolan ansetts ha så djup problematik att de inte kunnat delta i undervisningen. I flera fall har de då stängts av från skolan.
<b>Har inte uppfyllts</b>
Inte heller inom vuxenvården har socialförvaltningen lyckats leva upp till politikernas frejdiga prognoser.
Ett antal vackra målsättningar framstår också som klart ouppfyllda. Såsom tex den att socialarbetarna "känner arbetsglädje och anser att de har möjlighet att utvecklas i sitt arbete".
Här har det i stället visat sig i en enkät, att bara 30 procent av medarbetarna har förtroende för ledningen och att det heller inte var fler, som upplevde verksamhetsmålen som "kända och förankrade"
Så jobbar vi med nyheter