Albin och Electra livar upp tillvaron på äldreboendet
NORRKÖPINGDe har sin arbetsfördelning. Albin gömmer benbitarna under de boendes kuddar. Medan Electra letar rätt på dem och drar fram dem.Och alla på äldreboendet är så nöjda, och de trivs så bra med Albin och Electra.Albin ställer till och med upp som sängkamrat åt damerna på hemmet.
Albin, Electra och så Märta. Hundarna trivs alldeles utmärkt på äldreboendet. Och de boende trivs med dem. FOTO:ROBERT SVENSSON
Foto: Fotograf saknas!
Medan snart tvååriga Electra är än mer, om man så säger, multikulturell - hon har anor från schäfer och labrador, likaväl som från engelsk setter och softie.
Och detta är då på Konstantinopels äldreboende, våning tre, där Barbro Fransson och Pernilla Lagerström varje arbetsdag tar med sig hunden till jobbet.
<b>Två hundliv</b>
- Albin lever två liv, säger Barbro. Här vet han att det är lugnare, och hemma så leker han. Men han tycker det är så roligt här också, han vet precis när vi ska åka hit.
När vi kommer dit sitter flertalet boende samlade i det stora dagrummet. Majoriteten tycks sitta i rullstol. Några läser veckotidning, en kvinna i rullstol tittar på Oprah Winfrey i TV4.
Albin och Electra rumsterar om med varandra. Men bara lite lagom, ingenting som stör. Utan bara så att det är roligt att titta på.
<b>Att de finns till</b>
Med Gunnel Larsson (född Sjöberg, lägger hon till) pratar man i mikrofon, in i hörlurarna som hon har runt öronen. Och vad tycker då hon är det bästa med hundarna?
- Att de bara finns till, svarar hon.
Och snart nog har det visat sig, att alla på detta äldreboende är stormförtjusta i Albin och Electra. Siv blev, hör vi omtalas, alldeles överlycklig när hon lyckades få Albin att hoppa upp i hennes säng.
- Det var så hon knappt syntes själv, skrockar matte Barbro. Jodå, hundarna går runt med oss och hälsar godmorgon när vi tar upp de boende.
<b>Fina och trevliga</b>
Visst, hundarna är sååå fina, säger Ester Hildegard Fredriksson.
- De kommer fram till en, mest då för att få nåt. Det är så trevligt, jag tycker om hundar. Jag har själv haft två hundar.
Alvar Larsson, 92 berättar att han haft fyra hundar.
- Det var när jag var pojke, och vi bodde i Skarphagen. Ja, det är ju några år sedan. Men det var fyra schäfrar. De här hundarna är också mycket bra.
<b>Upphittat ben</b>
Tanken på hundarna då för över 80 år sedan lockar fram ett annat barndomsminne:
- Farfar, som var skåning, bodde också i Skarphagen. En gång när jag var liten och vi hälsade på hos honom så ville han bjuda mig på kaffe. Han ska lära sig att dricka kaffe, för då blir han gammal, sa farfar.
- Och det stämde ju precis, konstaterar 92-åringen.
När vi så tackar för oss och lämnar äldreboendet ser vi Electra strosa runt med ett ben i munnen.
Som hon väl då grävt fram under någon sovrumskudde, där Albin försökt gömma denna sin läckerbit.
Så jobbar vi med nyheter