Akutvård till 100 procent
NORRKÖPING: På måndag kommer akuten på Vrinnevisjukhuset vara helt återställd när det gäller patientomhändertagandet. Då är man redo att åter ta emot stora traumafall.- Akuten kommer att vara återställd till 120 procent, säger Hans Krook som är kirurgklinikchef.
Det ska bli dubbelt så stort - det nya traumarummet på akuten. Den mesta tekniken finns redan på plats, men både Per Loftås och Hans Krook hoppas att där också kommer att finnas en stor plasmaskärm på väggen där alla uppgifter om patientens tillstånd kan ses av alla. Foto: Janne Forsby.
Foto: Fotograf saknas!
När man inom sjukvården pratar om fysiska trauman handlar det om plötsligt, kraftigt våld mot kroppen och med stora trauman menar man multitraumahantering.
- Det kan vara så att en liten flicka kommer in till akuten med bruten arm efter att ha cyklat omkull, då ska vi kunna avgöra om det kan finnas fler skador, kanske har hon spräckt mjälten, säger Per Loftås.
Det handlar om att veta med vilken energi våldet hamnat mot kroppen. Att snabbt och lätt identifiera skadorna, det tar bara sju till nio minuter att gå igenom en patient. En motorcykelolycka kan ofta rymma fler skador än vad man först kan se.
- Allting ska misstänkas vara stort trauma, säger Per Loftås.
När akuten stängdes nattetid i mars 2004 beslutades att all stor trauma skulle till Linköping. Det satte mer press på ambulanspersonalen som tvingades avgöra skadornas omfattning för att åka till rätt sjukhus. Vrinnevi i Norrköping eller US i Linköping.
Per och Hans berättar om den gravida kvinnan som blev påkörd på ett övergångställe utanför Vrinnevisjukhuset, men eftersom det var bestämt att stora trauman skulle till Linköping så skjutsades hon dit.
Kvar på ViN fanns vård för mindre trauman.
- Men eftersom vi visste att inga stora trauman skulle komma hit, slutade vi tänka på att det kunde vara något annat, säger Per Loftås.
Det var Vrinnevipersonalens frustration och ambulansmännens svåra situation som gjorde att Hans Krook och Per Loftås, som båda två är väldigt traumaintresserade, startade en intern undersökning på ViN om hur personalen här ställde sig till att försöka väcka en traumaenhet till liv igen. Sedan fick man uppdraget av vårddirektören, det politiska beslutet och började hämta in den kunskap som krävdes för att en enhet för stora trauman skulle fungera.
- När vi inte fick det dagliga traumat blev det svårt att ta hand om det svåra. Kunskapen dräneras snabbt, säger Per.
Tre kollegor har därför varit i USA och övat. Tekniken finns på ViN, men det krävs att man har tillgång till många fler traumapatienter för att övningen ska fungera.
Knappen redan igång
Och redan för ett och ett halvt år sedan började man använda traumaknappen igen.
- Vi märkte ju att det ändå kom patienter hit med stora trauman. Det rörde sig om folk som tagit sig hit på egen hand, blivit skjutsade av anhöriga eller att ambulanspersonalen inte trott att skadorna var så allvarliga. Så fort vi misstänkte att det kunde finnas fler skador så tryckte vi på knappen, säger Hans Krook.
När knappen tryckts in meddelas personal från kirurgen och ortopeden, narkosläkare och sjuksköterskor för att samlas vid akutintaget.
- Det är bättre att vi alla kommer dit än att patienten ska köras runt, säger Per Loftås.
Nytt traumarum
Några meter innanför akutintaget ligger två undersökningsrum som nu ska slås ihop till ett stort traumarum med plats för både traumafall och åtta katastrofplatser. Den mesta tekniken finns redan på plats, men Pers önskan är att man ska skaffa en stor plasmaskärm där alla uppgifter om patienten ska kunna ses av alla, istället för att vårdpersonalen ska hålla koll på flera olika mindre monitorer.
Traumaenheten har byggt upp sin verksamhet under en längre tid, inte i smyg, men inte under några klara direktiv. På måndag kommer ambulansvårdarna att få de klara direktiv de saknat sedan traumaenheten försvann från ViN 2004. Nu råder ingen tvekan - kör till närmaste sjukhus - vården är garanterat lika bra.
Så jobbar vi med nyheter