85 veckors väntetid

Rita Berggren har i en skrivelse till socialen, skolhälsovården och landstingspolitikerna informerat om de minskade möjligheterna att ta emot patienter.
"På grund av att efterfrågan av BUP:s kompetens under lång tid ökat och inte står i proportion till befintliga resurser tvingas vi nu till hårdare prioriteringar tills dess att situationen blivit möjlig att hantera," skriver Rita Berggren.
"Akuta och halvakuta ärenden har under det senaste året tagit i stort sett alla tillgängliga resurser från arbetet med de barn och ungdomar som är uppsatta på vår väntelista. Vi kan inte fortsätta att sätta upp barn och ungdomar på en väntelista som inte rör sig."

85 veckors väntan
Idag står ca 80 barn och ungdomar, från förskoleåldern upp till 18 år, på behandlingsväntelistan.
- De som stått allra längst har väntat i 85 veckor. Vi är tvungna att göra något, säger Rita Berggren.
BUP tvingas ta till ännu hårdare prioriteringar av vilka man kan ta emot. Det gör man genom att bedöma barnets/ungdomens symtombelastning och funktionsnivå, hur det fungerar för barnet.
- Vi kommer att höja kraven för att komma upp på väntelistan.
Akutfallen kommer i första hand.
- På sikt hoppas vi kunna ta patienter på väntelistan också, säger Rita Berggren.
När blir det?
- Det kan jag inte svara på, säger en bekymrad verksamhetschef som känner frustration över att inte kunna ge patienterna och deras föräldrar besked.
- Det är ingen rimlig situation.
- Nu står vi inför sommaren och semester. Vi får in nytt folk i augusti, ett par psykologer och en kurator. Det har varit några vakanser.
Något kan det lätta då, men inte mycket, menar Rita Berggren.

Resurser hela vägen
Många som egentligen skulle behöva hjälp kommer inte att kunna få det. Visst stöd och hjälp och råd kan man få på telefon. Telefontiderna kommer även fortsättningsvis att bemannas av behandlare i mottagningsgruppen.
Grundproblemet är en ökande ohälsa, inte bara i östra Östergötland utan i hela landet, hos barn och ungdomar, men även vuxna, menar Rita Berggren. Riskfaktorer är arbetslöshet, ensamhet, missbruk och vuxnas psykiska ohälsa som återverkar på barnen. En annan riskfaktor är den ökade stressen på barn och ungdomar, kraven på hur de ska vara för att duga och räcka till, bilden av hur man ska vara för att vara "lyckad", säger Rita Berggren.
Samtidigt tunnas skyddsnätet ut i förskolan och skolan, med färre vuxna, färre skolkuratorer och skolpsykologer.
- Det handlar om att skapa de resurser som behövs inom barnpsykiatrin men också inom skola, barnhälsovård och barnomsorg, att se till att det finns resurser hela vägen, säger Rita Berggren.

"Det är ytterst olyckligt"

NORRKÖPING
- Det är ytterst olyckligt, säger Anna-Lena Sörenson (s), ordförande i landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd, om situationen på BUP.

- Här handlar det inte om besparingar eller neddragningar utan om att trycket blivit större. Det är en situation som inte är hållbar i längden, säger Anna-Lena Sörenson.
- Jag tror att barn- och ungdomspsykiatrin är ett område som behöver prioriteras, ett område som behöver större resurser, säger Sörenson som dock inte tror att det går att skjuta till medel förrän tidigast nästa höst.
Enligt henne pågår det ett arbete inom barn- och ungdomspsykiatrin i länet där man utreder mellanvårdsplatser, något mellan dagens öppenvård och få slutna platser, en mer flexibel lösning med kanske familjehem och mindre enheter.
Samtidigt måste man förbättra barnens uppväxtvillkor, menar Anna-Lena Sörenson, ett folkhälsoarbete som redan diskuteras.
- Jag tror vi måste jobba mer förebyggande, och ta ett större gemensamt ansvar, landstinget och kommunerna.

Information till våra läsare

85 veckors väntetid