30 miljoner utan att behöva göra något

Bakgrunden, som framgick av förra artikeln, är här att en skånsk arkitektfirma år 2006 fick det guldkantade uppdraget att projektera nya fängelser i Haparanda och Östersund för Kriminalvården.

Den här artikeln tar upp en särskild del av muthärvan, där samtliga fyra åtalade ingår. Arkitektfirmans vd och Nynäshamnsföretagaren är båda åtalade för grov bestickning.

I juni 2006 slöt de två ett avtal, enligt vilket Nynäshamnsföretaget som underkonsult för fängelseprojekteringarna skulle få 35 miljoner. I oktober 2007 slöts ett tilläggsavtal värt ytterligare 10,2 miljoner kr.

Några av dessa miljoner kan Nynäshamnsföretagaren ha betalt tillbaka. Men enligt polisens beräkningar har företaget gjort en ren vinst på 30 miljoner.

Märkligt nog fick Nynäshamnsföretagaren rundligt betalt, redan innan hans företag ens behövt göra något. Och, för att göra det hela ännu märkligare: Med projekteringarna hade företaget inget att skaffa. Först fram emot byggdags skulle det göra sin insats.

Till bygge kom detta ju aldrig. De över 200 miljonerna till projekteringen skulle visa sig vara bortkastade pengar.

Förhörsledaren: – Ni har alltså inte utfört något arbete för pengarna, som ni fick i förskott?

Företagaren: – Nej, merparten har vi inte gjort något arbete för, det stämmer.

Onekligen hade han skäl att vara tacksam. Så har han alltså också försett Kriminalvårdens fastighetschef med minst 1,3 miljoner kronor.

I polisförhören har han – utan framgång – försökt få detta till, att det inte handlat om mutor utan om välvilja gentemot en kompis. Fastighetschefen hade nämligen öppnat ett "spelkonto". Själv en stor gambler, på trav och på casinon, ville företagaren nu ge sin kompis chansen att vara med och vinna stora pengar.

Klart är, att han gjorde den ena insättningen efter den andra på det här kontot... 20 000 kronor... 30 000 kronor... Stora belopp överlämnades också direkt i handen. Minst 1,3 miljoner har polisutredningen här räknat ihop.

– Men, har förhörsledaren sagt, är det inte lite konstigt att ert avtal är tecknat i juli 2006? Och att "spelkontot" sedan öppnas en månad senare?

– Det kan ju vara en tillfällighet, har företagaren då svarat.

Inte heller fastighetschefen har haft några bra svar på de här frågorna, som han ställdes inför så snart han anhållits och häktats i maj år 2010.

Först nekade han till, att kontot var hans. Överbevisad om detta övergick han till att prata om kontanta belopp – 50 000 kronor om året – som han och hustrun under många år skulle ha fått från hennes vid det laget avlidna föräldrar. Dessa pengar hade länge förvarats hemma "i madrassen", men vartefter satts in på det här bankkontot.

Förhörsledaren påpekade då, att det inte var vare sig fastighetschefen själv eller hans hustru, som satt in de här pengarna – utan Nynäshamns-företagaren.

Då kom ännu en ny förklaring. Företagaren hade lånat honom pengar till hans husbygge i Båstad.

Men att det skulle handla om lån, det har å andra sidan förnekats av företagaren.

– Nej, någon sådan deal fanns inte, har denne sagt.

Med på ett hörn finns även här fastighetschefens gode vän Norrköpingsföretagaren. Således han med bolaget som, enligt åklagaren, varit en täckmantel för inhämtandet av mutorna.

Till det bolaget förde Nynäshamnsföretagaren över 1,5 miljoner. I polisförhören har detta sagts vara ersättning för en marknadsanalys av Öresundsregionen, som Norrköpingsföretagaren gjort.

Denne har ombetts att visa upp analysen. Men nej, den strök dessvärre med när hans dator kraschade. Tråkigt nog fanns den inte längre att tillgå. Inte ens uppdragsgivarna hade sett den.

För överåklagare Gunnar Stetler är även dessa 1,5 miljoner mutpengar.

Och just idag, den 7 januari, inleds alltså den stora rättegången vid Stockholms tingsrätt. Den som kan komma att pågå ända in i juli månad.