Biblioteket i Tjällmo öppnade dörrarna för 20 års firandet av arkivens dag med föredrag som blandar gammalt och nytt.

Riksarkiven i Sverige firar i år 400 år  och vi i Sverige är bortskämda med många och utförliga arkiv. 

- 60 000 hyllmeter av arkiverat material finns på Vadstena landsarkiv och det är inte alla länder som har det så, påpekar Gunilla Ström. 

Gunilla är, likt resten av trion,  historieintresserad pensionerad lärare. Hon har skrivit flera böcker med anknytning till Tjällmo, alla med historiska fakta och bakgrund som hon hämtat från landsarkivet i Vadstena. Gunilla gillar att läsa i domböcker för att ge hennes forskning "kött på benen" och hon berättar bland annat om en fejd mellan två kvarnägare i Hackefors som hon hittat i en dombok samt en tvist om en ko. 

- De gamla arkiven är viktiga och ger läsaren en bild av historien och dåtiden, så som vi har det idag har sin grund i hur det var förr. Något som till exempel kan vara till hjälp för författare av historiska noveller,  säger Agneta Berglund. 

Agneta läser gärna historiska noveller på sin fritid och forskar till skillnad från övriga inte i närområdet utan hennes släktingar har tagit henne till Skåne. Hon har fått erfara att de gamla arkiven inte bara innehåller dokument om liv utan även död, då en mordhistoria uppdagades i hennes egen släktforskning. 

- Man ska inte ta efter allt man läser, i domböckerna till exempel säger Gunilla och skrattar. 

Wow! Är ett ord som återkommer när Margareta Karlsson ger exempel från hennes släktforskning. Även hon har gjort upptäckter som förtjänar kraftuttrycket. Vi får ta del av både förvånande släktband och nervkittlande berättelser om hur försvunna släktingar återfunnits avlidna i isiga backar. Och allt de har att berätta har de våra historiska arkiv att tacka. 

Margareta är en aktiv pensionär som är ordförande i Tjällmo Hembygdsförening och även hon har ett stort intresse för historia och "gamla" saker. 

- Utan arkiven skulle man vara utelämnad till muntliga traditioner och behövt prata med dom som har levft, och ibland har man ju missat det, säger Margareta. 

- Man börjar ofta försent, tillägger Agneta, jag har massor av frågor som jag skulle ha velat ställt till personer som inte lever längre idag, varför gjorde jag inte det? 

Men både Agneta och Margareta påpekar vikten av att vara källkritisk även vid historisk forskning. 

- Den nedskrivna källan har visserligen inte gått i så många munnar men man får tänka på vad källan kan ha haft för egen vinning i saken och så var inte många av historieskrivarna förr kvinnor, instämmer de.

Fejder och mord till trots tycker ändå Agneta att något hon lärt sig från hennes forskning i de historiska arkiven är:

 - Att man tog hand om varandra förr i familjen på ett annat sätt än idag, man behövde släkt och familj runt sig och med sig för att överleva, och de gamla togs om hand på ett annat sätt, idag är det mycket jag jag jag. 

Som avslutning pratades det om vikten av att digitalisera och tillgängliggöra sin forskning och historiska information. Med hjälp av en digital karta har Tjällmo Hembygdsförenings torpinventeringsgrupp skapat en digital presentation av föreningens pågående torpinventering. Vikten av både analogt och digitalt material i samspel med varandra var kvällens slutnot.