The Tigers lägger av!
Efter 65 års spelande, gör den här gitarrgruppen från Norrköping sin sista spelning på Vilbergsmarken den 25 auagusti.
– Egentligen har vi redan satt ner foten och slutat, säger kapellmästaren Benny Wagnberg, 79, i Tigers.
– Men när Åke Bjerselius, marknadsgeneral för Vilbergsmarken, fick reda på det kontaktade han oss och ville ha en sista officiell spelning i Vilbergen och det har vi kommit överens om nu.
Hur känns det då att lägga Tigers och spelandet på hyllan efter så många år?
– Vemodigt förstås, säger Benny Wagnberg. Men vi har blivit äldre och hälsan är inte den bästa hos alla i bandet längre, så det var dags nu att runda av musikkarriären efter alla år.
Vad kommer ni att bjuda på för låtar under avslutningskvällen i Vilbergen?
– Det blir förstås vår signaturmelodi Shadoogi och säkerligen också Apache, Plättlaggen, Spinnrocken och den lite lugnare Last date. Och så lite mer som vi väljer ut.
Det var 1958 som gruppen bildades. Först med namnet The Five Rocking Boys med fyra grabbar från Norrköping i 14-årsåldern.
Man bytte snart namn till The Tigers Showband, men slopade sedan "Showband", när man började spela gitarrock, ungefär som The Shadows gjorde.
– Vi hade röda Fender-gitarrer, som Lars "Lunkan" Lundqvist i vårt band, hade beställt och det var en otrolig upplevelse att spela på dem, minns Benny Wagnberg. Vilket ljud och vilken klang vi plötsligt fick och ännu bättre blev det när vi kunde få tag i Vox-förstärkare från England.
Var spelade ni på den tiden?
– Vi spelade på ungdomsgårdar runt om i Norrköping, i folkparker, Folkets Hus och festplatser. Vi hade vår replokal i den klassiska ungdomsgården T 39, dit vi till och med fick egen nyckel, för att komma dit och repa när helst vi ville.
– Dessutom fick tack vare Finspångsbon Astor Karlsson möjlighet att spela runt omkring i Finspång. Vi hade inte eget körkort, utan Astor körde oss runt till spelningar med sin "Cheva" och när vi fick större musikanläggning bytte han ut "Chevan" mot en Folkvagnsbuss, trots att han var raggare i grunden. Han gjorde med andra ord allt för oss!
– Men han gjorde allt för oss och ordnade även speltillfällen i Finspång, så vi har honom att tacka för mycket, under vår första år, säger Benny Wagnberg.
1962 spelade man in första plattan, som snabbt följdes av fler.
– Jag minns att Plättlaggen blev mycket spelad i bland annat Radio Nord och Radio Syd, berättar Benny Wagnberg.
Sedan bar det av utomlands också?
– Ja, vi turnerade i Finland och jag minns att vi åkte bil över Östersjön, eftersom den var helt frusen och inga färjor kunde gå. Sedan blev det spelningar i Berlin och en lång turné i Bulgarien, där vi också medverkade i en film.
Åren därpå blev det fler utlandsturnéer för Tigers till Spanien, Israel, Grekland och Tyskland.
– Men, säger Benny Wagnberg, mellan åren 1965 och 1990 låg Tigers på is. Vi fick helt enkelt inga jobb, för då gällde Beatlesmusiken och därför växlade vi om till att spela dansmusk under namnet Gojas på stadshotell och liknande.
– I början av 1990-talet blev 50-talsmusiken populär igen här i Östergötland, bland annat tack vare Stefan Wickström, som spelade mycket Elvismusik och vi hängde då på och startade om The Tigers, minns Benny Wagnberg.
– Det har vi aldrig ångrat, men nu har det gått över 30 år sedan dess, men nu är det dags att lägga ner The Tigers.
– Den här gången för gott efter många fina år i musikens tjänst, fastslår Benny Wagnberg.