Det är ett trevligt gäng som sitter vid bordet i Fröbelstugan på Södra Promenaden, och fler droppar in efter hand. De träffas på onsdagar, för att handarbeta, prata och fika.
Några är volontärer, andra har hittat hit via det språkcafé som Frivilligcentralen anordnar på Stadsbiblioteket.
Alla sitter de och sticker med varsin nål i kardad ull i olika färger. Det handlar om nåltovning, där ullen här ska formas till blommor som ska pryda två tavlor i rummet där deltagarna sitter.
Agnetha Påhlman är en av fyra kursledare.
– Det är en kurs för invandrarkvinnor i första hand, men också svenska kvinnor, säger Agnetha Påhlman.
Syftet: att handarbeta, samtidigt som man pratar med varandra, och lär sig svenska under lite ledigare former.
– Akta fingrarna! säger Agnetha Påhlman medan volontären Gunilla Sedwall avslöjar att kursledaren för säkerhets skull köpt in massor av plåster.
– Jag är mest på språkcaféet på biblioteket, men så kände jag att jag ville ha något för händerna. När det här kom tyckte jag att det var ett utmärkt sätt också att komma i samtal, säger Gunilla Sedwall som liksom de andra är i full färd med nåltovningen.
– Och att det är bara kvinnor är ganska skönt. På språkcaféet är det mycket män, även om det kommer kvinnor dit också, tillägger hon.
Samaher Mekhaeel, som kommer från Syrien, har varit i Sverige i åtta månader. Hon fick tips om kursen via vännen Rose Katusiime från Uganda, som varit i landet lika länge.
Båda är de med på kursen för att förbättra sin svenska.
– Jag tycker om att lära mig olika saker, från Sverige, och jag kommer hit för att prata med svenska människor, säger Rose Katusiime.
Nevin Dogan, som kommer från Frankrike, har varit i Sverige i två månader. Hon följde med sin pojkvän, som jobbar på universitetet, hit till Norrköping.
– Nu söker jag jobb och vill lära mig svenska, säger Nevin Dogan som studerat filmproduktion, jobbar som filmfestivalvolontär vid Cnema och redan kommit en bra bit på väg med språket.
En av volontärerna vid bordet, Christina Jakobsson, började med att låna ut sig som svensk på biblioteket förra året. Hon fick två uppdrag och har fortfarande kontakt med de båda personerna.
– Det är otroligt nödvändigt att vi har volontärer, säger Agnetha Påhlman och Christina Jakobsson fyller i med ordet "medmänniska" när handlar om vad man som frivilligarbetare är.
– Man har roligt själv också, säger Agnetha Påhlman.