Och där mötte han bland annat kommunledningar, lärarfack och personal inom barn- och ungdomssektorer från länet. I Kulturringen var det först en diskussionsstund om regeringens investeringar i skolan, följt av workshops och goda exempel från länet. Allt med elevernas behörighet i fokus, och hur skolan på bästa sätt ska möta de elever som behöver stödet allra mest.
Och här spelar de riktade statsbidragen stor roll, även om just den metoden att dela ut pengar till skolorna förmodligen kommer att ändras och ersättas med att skolorna får en ”garanterad nivå” i stället. Det blir helt enkelt statens ansvar att se till att det finns tillräckligt med resurser i den svenska skolan, i stället för att var och en ska söka bidragen.
– Det finns ett problem med att vi har så många olika riktade statsbidrag. Vart och ett av dem är viktiga, som elevhälsa, fortbildning och skolbibliotek, men när de blir så många tar det lång tid att söka enskilda bidrag och därför försöker vi samla ihop dem och gå mot ett bättre system där staten styr äver rätt saker, säger Gustav Fridolin.
I dagsläget får kommuner som Norrköping och Linköping 25 miljoner kronor vardera i riktat statsbidrag för att kunna anställa flera i de tidiga åren.
– Vi vet att om man sätter in tidiga insatser och kan möta elever redan när ett hinder uppstår, innan det hunnit växa till stora problem, så finns det mycket större förutsättningar att eleverna får med sig de kunskaper de ska, säger han.
Förebilden finns i Finland. Här finns inga nationella prov eller någon form av ”Skolinspektion”, ändå är skolresultaten bättre där jämfört med här.
– Frågar man en rektor i Finland hur många elever de har som inte kan komma vidare, skulle den inte förstå frågan. Det som de gör, och som vi försöker lära oss av, är att när man ser att en elev behöver stöd, så ska det finnas resurser och mandat att sätta in det, säger ministern.
Regeringen satsar även på lovskolor, riktat stöd till de skolor som har lägst resultat och att stärka läraryrket, bland annat genom höjda löner för vissa lärare. Det sistnämnda, en omdebatterad åtgärd.
– Jag försvarar att staten satsar tre miljarder kronor på att höja lärarlönerna. Det är viktigt att vi värderar erfarenhet. Enda sättet att höja lönen i dag är att byta arbetsgivare, men jag vill att det ska värderas att man stannar kvar, utvecklas och hjälper nya lärare. Det är det som lärarlyftet har som syfte. Däremot kan jag inte förklara hur man fördelar pengarna inom varje kommun. Det är rikigt svåra beslut som tagits på förvaltningsnivå.
Men får du till dig av kritiken?
– Ja, absolut. De flesta av mina polare är lärare, där en del fått och andra inte. Så det blir en del diskussioner. Vad jag inte tycker är okej är att nyanställda lärare kan tjäna mer än de som jobbat länge. Att en som blir handledd kan tjäna mer än den som handleder.
Till nästa val hoppas Gustav Fridolin att Sverige har ett nytt och bättre skolsystem på plats.
– Det görs ett jättebra jobb ute på skolorna, men systemet är svagt. Och det är därför jag kallat på en skolkommission, vilket är första gången på ett halvt sekel som det sker. Här sitter forskning och profession ned tillsammans.
Han berömmer även Norrköpings arbete med att jobba på att få tillbaka de elever som ”slutat” komma till skolan.
– I januari kommer en utredning att föreslå hur vi kan ändra lagen så att fler gör som Norrköping.