Plast har blivit ett allt större problem – både genom att den svårnedbrytbara produkten kommer ut i naturen men också i och med att produktionen av plaster innebär stora koldioxidutsläpp. En stor konsument av plaster är naturligtvis kommunerna som gör åt mängder av till exempel handskar, förkläden, bägare och förkläden. Nu har Norrköpings och Linköpings kommuner genomfört en kartläggning av hur mycket plast kommunerna köper in.
Norrköping och Linköping deltar tillsammans med Eskilstuna och Uppsala i ett samverkansprojekt som kallas "Jakten på plasten"; det är i sin tur en del i ett större EU-projekt med fokus att minska kommunernas plastanvändning och byta ut fossila plaster mot återvunnen och förnybar plast.
– Vi ser möjligheter att genom "Jakten på plasten" förstärka kommunens hållbarhetsarbete, där vi exempelvis nyligen tagit beslut om att fasa ut de farligaste kemikalierna genom vår kemikalieriktlinje samt att vi även har ambitiösa mål om att till 2030 endast använda förnybar energi, säger Karin Faxér, utredare på Norrköping kommun i ett pressmeddelande.
Kartläggningen som nu genomförts har alltså tydliggjort mängden av plast som kommunen använder.
– Kommunen med en sån stor och bred verksamhet köper ju in stora volymer av förbrukningsvaror i plast. Genom kartläggningen har vi nu fått kunskap om hur mycket det rör sig om och vi kan börja se över hur vi ska kunna minska vår miljö- och klimatpåverkan från dessa produkter. Det kan handla om att skapa nya rutiner och på så vis minska användandet, men det handlar även om vilka krav vi ställer i våra upphandlingar, säger Karin Faxér.
En annan sak kartläggningen visar är hur stor miljöpåverkan kommunens plastinköp har. Bara inköpen av plastförkläden och plasthandskar i Linköpings och Norrköpings kommuner orsakar tillsammans 827 ton koldioxidutsläpp per år.
– Vi vill få igång en diskussion om dessa produkter, behövs de, kan de kanske helt plockas bort eller minskas i användningen? Kan vi använda något annat istället för en produkt i fossil plast? Vi kommer informera om projektets resultat i flera omgångar och få igång en dialog ute i våra förvaltningar, säger Lise-Lotte W Järvinen, utvecklingsstrateg på Linköpings kommun.
Nu går projektet vidare med att miljö- och klimatbedöma ett antal plastprodukter. Ett upphandlingsverktyg ska också tas fram som ska tydliggöra miljö- och klimatpåverkan hos olika plastprodukter. "Jakten på plasten" har beviljats 3,5 miljoner kronor i stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och pågår under perioden 1 september 2017 till 31 december 2020.