– Museet firar 25-årsjubileum i år, men vi försöker hela tiden utveckla och förbättra våra samlingar, säger Christer Eklund, som är en av många ideella krafter bakom museet.
Vad är nytt i år?
– När det gäller stora utställningshallen, håller vi på och bygger om och förbättrar ständigt, inte minst på övre våningen.
– Vi kommer att skapa en helt ny teknikavdelning, med kylskåp, bandspelare, radioapparater, telefoner och mycket annat.
Och något mer?
– Ja, vi kommer att bygga ett eget utrymme för våra gamla cyklar och där ska vi även ha in vår samling av kälkar och sparkar, är det tänkt.
– I vår cykelsamling har vi också en plastcykel från 1980-talet, en cykel som trots en omfattande marknadsföringskampanj blev en stor flopp. Det lär ha varit så att den hade för vek ram, var tung och betingade ett högt pris.
Och bredvid cykelavdelningen?
– Där har vi byggt upp och inrett en jakt- och fiskestuga. Här finns allt från gevär, till älghorn och fångstfällor och till och med en räv som hänger på en krok.
Hur ser annars besöksfrekvensen ut i år?
– Vi har nästan 40 bussar med turister inbokade i år och det är rekord för vår del. Så besöksmässigt tror jag vi går en bra säsong till mötes.
Och hur brukar responsen bli från besökare?
– Nästan alltid får vi beröm och ibland så mycket att vi nästan rodnar, säger Christer Eklund med ett leende.
– Jag minns en dam, som kom hit och sa att det var tredje gången hon var här. Hon hade varit runt på museer i både Sverige och utomlands och om hon jämförde alla sina museibesök, så var det här i Ljusfallshammar det bästa museet av alla hon besökt. Då blir man ju verkligen både glad och stolt.
Hur många brukar ni vara i museigänget normalt, som jobbar här?
– Vi brukar vara ett tiotal som kommer regelbundet och jobbar med olika projekt här på museet.
– Men när vi har stora evenemang som Museets dag och Bondgården förr, brukar vi bli ett 50-tal funktionärer för att klara av alla arbetsuppgifter vid såna tillfällen.
Har ni guider också på plats för besökarna?
– Ja, men vi går inte runt med grupper och en guide, för besökarna springer ändå huller och buller så det blir ingen ordning.
– Istället har vi något vi kallar för museivärdar, som helt enkelt cirkulerar runt på museet och berättar för besökarna om olika saker vi har i våra samlingar, just när de kanske står och tittar på dem. Den modellen har vi upptäckt fungerar bättre än att ha grupper att gå runt med.