I medierna är debatten intensiv om äldreomsorgen i Norrköping. Många frågor diskuteras och debatteras. Folkbladet åkte hem till Ulla Bäckman (83) som är ordförande för Pensionärernas Riksorganisation (PRO) i Ljura för att ställa några frågor om hur hon bedömer situationen.
– Det är ju många saker som har varit och är på tapeten. Möjligheten att få ersättning för rullatorer och andra hjälpmedel har försämrats, allt det här med korttidsboenden som först las ner och sedan kom tillbaka och neddragningarna på kommunens Träffpunkter för äldre är förstås något som vi följer mycket noga. Inte minst har det senaste med kommunens överklagande av en 94-årig dams rätt till plats på serviceboende skapat mycket oro. Klart att många ställer sig frågan om det ska finnas plats för mig när och om det blir dags, säger Ulla Bäckman.
Själv är hon glad över att vara så pass frisk och kry och aktiv att hon kan bo hemma.
– Jag hoppas att få bo här i Ljura i många år till. Och jag tror att de allra flesta gärna vill bo kvar i sina hem så länge det bara går. Men vi ska inte förhäva oss på något sätt. Det finns de som är så sjuka och/eller så ensamma att de bara måste in på ett särskilt boende för att kunna leva, säger Ulla Bäckman med bestämd röst.
Medan Ulla var kvar i arbetslivet arbetade hon den längsta tiden som professionell cirkelledare på ABF.
– Jag var utbildad i sömnad och arbetade flera år på "Vargen" här i Norrköping med mönster av olika slag. Så ledde jag några cirklar i just sömnad; det ena gav det andra och så lämnade jag industrin och kom att arbeta 34 år som cirkelledare. Och det har varit en glädje framförallt för att jag mött så många människor i så många olika livssituationer!
Ulla Bäckmans studieledarskap kom att bli mycket inriktat på människor med problem utöver sådant som alla dras med.
– Jag har till exempel arbetat på fängelser, med missbrukare och med människor med funktionshinder, berättar Ulla Bäckman.
Erfarenheterna från yrkeslivet bär hon med sig i debatten om äldreomsorgen. Ulla Bäckman anser inte att det var enklare att bli sjuk och gammal för 20 eller 30 år sedan. Hon tror heller inte att det är sämre i Norrköping än någon annanstans. Men hon är så angelägen om att det ansvariga kommunalrådet Eva-Britt Sjöberg och kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist - "han som har hand om pengarna" på allvar ska förstå hur det kan var att bli gammal, sjuk och ensam.
– Visst är de allra flesta friskare och piggare högre upp i åren. men vi får aldrig glömma hur himla viktigt det är att ta hand om de som på olika sätt inte hänger med i vardagen, slutar Ulla Bäckman.