Det handlar om Mårten Hafström, som för två år sedan lämnade jobbet som kulturutvecklingschef i Finspång, för att tillträda samma funktion i Linköping.
– Det är samma jobb, men ändå två helt olika kontext, övergripande situation, eftersom det handlar om två olika städer, säger Mårten Hafström.
– Men till viss del har jag samma uppdrag i Linköping, som jag hade i Finspång.
Och samma chef?
– Ja, Karin Olanders var min chef i Finspång och nu är hon min chef här i Linköping, eftersom hon var kultur- och bildningschef i Finspång och numera kultur- och fritidsdirektör i Linköping. Så vi är ett gammalt Finspångsteam, som huserar i Linköping numera.
Kan du jämföra jobben i de två städerna?
– Båda jobben i Finspång och Linköping, har varit och är superroliga, säger Mårten Hafström. Jag kommer ju ursprungligen från Skåne och har nu avverkat cirka fem år i Östgergötland i de två städerna och det ha varit väldigt roligt hittills.
– Under min tid i Finspång, fick jag ta över ansvaret för fritidsgården Hörnan i centrum och det var den enda fritidsgården vi hade. Här i Linköping jobbar jag med ungdomsfrågorna på ett annat sätt och vi har startat upp nya verksamheter.
– Nu tittar vi på framtiden för verksamheterna och här kan jag nämna att fritidsgårdarna i Linköping, nu ser ut att gå över till kultur och fritids ansvar, från utbildningskontoret, där de legat hittills.
Vad tycker du om det?
– Det blir förstås en utmaning, för här handlar det om ett geografiskt mycket större område än i Finspång och där varje område i Linköping har sina utmaningar. Så här handlar det om att trots det, försöka jobba med de här frågorna på ett övergripande perspektiv.
– Nu har jag också ansvaret för att bygga den nya mötesplatsen Agora i Skäggetorp, som först gick under namnet allaktivitetshus, men numera döpts om till kulturhus och en kreativ mötesplats.
– Sen har jag hållit på och renoverat Skylten, som blir ett nytt kulturcentrum, som är tänkt att bli en kulturell mötesplats, som ska ligga i framkant.
– Vi har startat en mängd olika kulturarrangemang och bland annat har vi utvidgat Dansens vecka, som numera har nästan 40 programpunkter.
Så det har hänt en hel del?
– Det handlar mycket om att försöka visa upp den kultur som alla inte tar del av. Ibland kan det finnas en tröskel för vissa, innan man kan börja ta del av kulturen och den tröskeln försöker jag förstås jobba bort.
– Enligt vissa undersökningar vi gjort, finns det många människor som vill, men inte hinner ta del av våra kulturarrangemang.
– Och i det fallet är ju det offentliga rummet helt fantastiskt att ha tillgång till, så att alla kan få möjlighet att ta del av konst och olika arrangemang. Det är ju alltid gratis och jag försöker starta arrangemang där människor blir överraskade och rent av chockade ibland. Det gör ju också att vi väcker en viss nyfikenhet hos invånarna, om det händer saker i just det offentliga rummet.
Är det något som alla brukar tycka om?
– Nej, det är inte säkert att alla gillar det vi gör i det offentliga rummet, men det är helt ok, för vi människor är alla olika, säger Mårten Hafström. Jag tror ändå vi i vardagen, behöver ha något att reflektera över och då är offentliga rummet en bra scen.
Besöker du fortfarande Finspång ibland?
– Ja, jag har fortfarande kvar kompisar i Finspång, efter mina tre år där, som jag tyckte var jätteroliga. Så Finspång har en plats kvar i mitt hjärta.
– Och jag träffar regelbundet min efterträdare i Finspång, Lars Wassrin, för vi ingår i ett nätverk i Östergötland och vi sitter i samma styrgrupp i Nycirkus Öst.