Sara har blivit stor
Lilla Sara har blivit stor. Hon har bestämt sig för vad hon vill göra i livet. - Jag ska bli arkitekt, säger 22-åriga Sara Svensson.
Sara tycker om att skapa eget. I hennes garderob hänger många kläder som hon själv har sytt.
Foto: Forsby Jan
Sara har en relation att vårda också. Sedan ett år tillbaka delar hon en tvårumslägenhet i Linköping tillsammans med Tore. Han pluggar på psykologprogrammet vid Linköpings universitet. Sara har funderat på vad hon ska arbeta med i framtiden och har nu bestämt yrkesinriktning. Hon ska bli arkitekt och söker till utbildningen i höst. För att bli behörig läser hon just nu matematik och naturkunskap på komvux. Hon försöker också att höja sina betyg i engelska.Tidigare jobbade Sara på ett lager på ett företag i Vadstena, som distribuerar kosttillskott.- Jag trivdes med människorna som jobbade där men jag kunde inte tänka mig att stanna där hela livet. Livet enklare som barn
Sara har dessutom läst några kurser vid Linköpings universitet, bland annat i beteendevetenskap. Men det är året på Hällefors folkhögskola och scenografilinjen som har inspirerat henne mest hittills. Här fick hon prova allt det som hon tycker är kul att göra, som att måla, sy och skapa eget. I utbildningen ingick dessutom två veckors praktik på Östgötateatern. Drömmen om att bli skådis lade hon på hyllan redan efter gymnasiet, eftersom hon insåg hur tufft det var inom yrket.Livet som tioåring i Eksund var enklare medger Sara. Då var det mamma och pappa som tog besluten och hade ansvaret. - Jag var nog en väldigt fantasifull tioåring, som var mycket utomhus och lekte. Jag minns att jag ofta byggde kojor.Reste till Kina
När vi träffades för tolv år sedan berättade Sara att hon drömde om långa och spännande resor. Förra sommaren var hon och Tore i Kina under sex veckor. De övernattade bland annat hos lokalbefolkningen och träffade kineser som aldrig tidigare hade kommit i kontakt med västerlänningar. I julas återvände hon till Kina, för att hälsa på storasyster Kajsa som har flyttat til Peking med sin familj.Sara verkar trygg i sig själv. Hon berättar att hon ännu inte har upplevt några stora svårigheter i sitt liv. Inte ens i tonåren bråkade hon särskilt mycket med sina föräldrar. De diskuterade sig fram till gemensamma lösningar skrattar Sara.- Jag hade tur att ha bra kompisar i tonåren. Vi var fortfarande mycket barn och lekte mycket. Jag minns att vi tävlade i vem som kunde kasta sin sko längst.Ellis finns kvar
I tvårumslägenhet finns flera fotografier av Tore. De kände varandra flyktigt innan de blev tillsammans och träffades första gången när Sara var 16 år. Sara tror att deras relation kommer att hålla, så känns det i alla fall nu. Deras ambition är att försöka leva jämställt. De gör mycket av hemarbetet tillsammans, som att städa och diska- Egentligen är vi ganska olika. Men vi kommer från liknande familjeförhållanden.Mycket har hänt sedan vi sågs sist. På det yttre planet har Sara har blivit längre, 178 cm bestämt. Hennes hår är fortfarande lika vackert med sina lockar som är hennes speciella kännetecken. Igelkotten Ellis finns fortfarande i Saras liv. Kramdjuret har visserligen blivit tilltufsat av tiden men har fortfarande sin givna plats på sängen. Man undrar vad Sara gör om tio år, om vi skulle träffas igen?- Då är jag nog färdigutbildad och har två-tre barn.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!