Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Eniga om krisen

Om en sak var man i alla fall ense i gårdagens landsfullmäktige.Nämligen: Att det ekonomiska läget är mycket allvarligt.  Men vad ska då göras åt det? Ja, om det var man däremot inte alls ense.

LINKÖPING2007-11-28 00:18
Ekonomidirektören Mikael Borin inledde med kalla fakta. Landstinget väntas i år göra ett överskott på 108 milj kr, men det beror helt på att det gått bra på finansmarknaderna. Däremot beräknas sjukvården gå med 227 milj kr i underskott. Fram till oktober uppgår det underskottet till 171 milj kr, mot plus 9 miljoner vid samma tid i fjol. Det formligen skenar iväg åt fel håll. Huvudorsaken är 320 nya heltidstjänster under året. Landstingsstyrelsens ordförande Marie Morell (m) inledde med att konstatera, att "vi har ett väldigt allvarligt ekonomiskt läge". Vilket är desto värre som det just nu är "goda år", medan utsikterna för 2009-10 ser sämre ut. - Därför måste vi ta åtgärderna nu och inte vänta. För om några år kommer vi att vara i ett ännu sämre läge, sade Morell. Insett först nu
Hennes företrädare Paul Håkansson noterade fatt Morell "först nu" insett att landstingets ekonomi är i kris. Denna kommer också att förvärras av, att den borgerliga regeringen nu drar ner på statsbidragen till landstingen. Men vad ska då göras? - Majoritetens riktlinje, sade Morell, är att jobba långsiktigt och med underifrånperspektiv. Vi tror inte man kan lösa problemen med enkla åtgärder, med beslut uppifrån. - Vi måste ha verksamheter, som jobbar med de här (besparings)frågorna. Men naturligtvis måste också vi politiker ta de beslut, som är nödvändiga. Inte alls ense
Medan Håkansson å sin sida sade: - Här krävs både delaktighet för personalen och politiska beslut. Så långt kunde ju då de båda, i varje fall för en nyanländ åhörare, tyckas vara ense. Snart skulle dock denne nyanlända upptäcka, att de två i själva verket anklagade varandra för att helt försumma den ena - eller andra - sidan av saken. Majoriteten - de borgerliga plus Vrinnevilistan - har gett verksamheterna i uppdrag att komma med effektiviseringar och besparingar. Det får då oppositionen att hävda, att de styrande inte vågar ta prioriteringsbeslut själva. Debatten fördes längs välkända linjer, där de båda "blocken" - med eller mot sin vilja - i stort sett talade förbi varandra. Behovsstyrning
Anna-Lena Sörensson (s) talade om behovsstyrning. Politikerna måste våga prioritera vad som ska göras, och inte göras, i vården. Eftersom detta inte sker finns idag stora behov, som inte tillgodoses. Mot det fanns förstås ett tacksamt motargument, som också kom till användning flera gånger om: - Vi har redan varit med om den centraliserade socialdemokratiska styrningen. Ni fick ju inte med er vare sig personal eller patienter. Men det måste man ju ha, sade Marie Morell. - Vad socialdemokraterna lyckades åstadkomma var en pseudoöppenhet, hävdade Levi Eckeskog (kd). Och att ni i verkligen sparade in de där 38 miljonerna på era öppna prioriteringar, det kunde ni aldrig bevisa. - Men samtidigt gjorde ni, när 200 milj kr skulle bort vid tillkomsten av de olika centra, den största dolda prioriteríngen i landstingets historia. Ta lärdom
Från socialdemokraterna kom vissa medgivanden av, att man inte alltid varit så framgångsrik. Det fanns en del att ta lärdom av. - Allt kanske inte gjordes på bästa sätt, sade Sörensson. Men vi försökte i alla fall, vi hade slagit in på vägen med öppna prioriteringar. Men vilken väg är det, som majoriteten nu befinner sig på? Vart leder den? - Majoriteten vill i själva verket inte göra några öppna prioriteringar. I stället återgår de till det gamla sättet att fördela resurserna, alltså göra det på vårdnivån. I stället för att, som vi började med, styra utifrån behoven. Paul Håkansson sköt bland annat in sig på, att majoriteten räknar med att verksamheterna ska kunna göra nollresultat nästa år. Mot bakgrund av läget nu är det emellertid uteslutet, att inte en enda vårdenhet skulle komma att gå med underskott. Socialdemokraterna har därför "skickat med" 100 extra miljoner för nästa år. Anställningsstopp
Majoriteten har vidare lagt en procents besparingskrav på verksamheterna för 2009, vilket enligt Håkansson är orimligt av samma skäl. Den åtgärden avstår socialdemokraterna från. Irma Görtz (s) pekade på, att majoriteten avslagit s-förslag om anställningsstopp. På det svarade Anders Senestad (m) att anställningsstopp är ett trubbigt verktyg. Det kan hindra enheter, som verkligen behöver det, att ta in nytt folk.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om