Lena (som egentligen heter något annat, reds anm) anser att kommunen förstört hennes och familjens liv. Detta trots att hon tycker att hon har lagt ner hela sin själ på att få de här barnen att må bra.
– Det värsta är att de gör så här mot flickan, det är hon som drabbas hårdast. Jag kan inte förstå hur kommunen kan göra en så stor grej av det här, säger hon till Folkbladet.
Kollegorna på boendet har stöttat henne och kämpat för att hon ska få komma tillbaka till jobbet.
– Det är tack vare dem som jag har orkat ta mig igenom det här.
Ingen av dem vågar prata med Folkbladet, av rädsla för repressalier. Men jag får ta del av flera brev och uttalanden som skirvits om händelsen i samband med utredningen om missförhållandet.
"Arbetsglädjen och humorn har fått sig en törn på grund av detta då vi inte längre känner att vi kan eller vågar leka och busa med våra ungdomar som vi gjorde tidigare", är en konsekvens av att Lena fått sluta, enligt personal.
En annan konsekvens som lyfts fram är att kvaliteten har försämrats efter incidenten på grund av att man tvingats ta in vikarier "som våra ungdomar inte känner vilket resulterar i ännu mer oro och stress".
Fyra av ungdomarna frågar kontinuerligt efter Lena. Den utsatta flickan frågar efter henne varje dag. "Hon vill hälsa på henne ringa, facetima och hon har visat tydliga tecken på att hon mår psykiskt dåligt av detta. Hon gråter, har ångest, slår sig för bröstet och säger att känslan inte försvinner. Hon utrycker även verbalt att hon saknar henne och vill att hon kommer tillbaka", skriver personal som vill vara anonym.
Andra har skrivit: "Beslutet som ligger idag gynnar varken ungdomar, personal eller verksamheten i stor".
Läs mer: Pappan: Det här är så tragiskt.