En bokinventering pågår sedan i februari av samtliga 220 kyrkor i Linköpings stift – den beräknas pågå till sommaren 2019 och det är Martin Kjellgren, fil dr i historia, som fått uppdraget att titta över vad som finns i våra kyrkor när det gäller olika typer av äldre böcker som till exempel biblar, författningssamlingar och annat. På onsdagsförmiddagen har turen kommit till medeltidskyrkan S:t Laurentii och när Folkbladet smyger in genom porten ska Martin Kjellgren just upp på orgelläktaren för en titt.
– Man brukar till exempel kunna stötas på Haeffners koralbok från 1800-talet på orgelläktare, säger Martin Kjellgren som emellertid denna gång inte hittar något intressant.
Målet med inventeringen är att få ett samlat grepp över bokbeståndet i kyrkorna och i det arbetet är det tre aspekter som prioriteras: bevarandet, säkerheten men också tillgängliggörandet – det kan finnas alster som borde vara tillgängliga för forskning eller rent av ställas ut i kyrkorna.
– Det här är ju inte kyrkans kärnverksamhet och kunskapsläget är också lågt om vad som finns – böcker kan bli stående som borde vara tillgängliga på något sätt, berättar Martin Kjellgren:
– Just här i S:t Laurentii har vi ganska bra koll vad som finns eftersom böckerna först flyttades hit från arkivet på 1990-talet. De förtecknades 2008 och deponerades på S:t Ragnhilds gille för att därefter helt nyligen ha återgått till kyrkan. Frågan här är mer i vilket skick samlingen är och om det finns anteckningar i böckerna som jag inte vet om.
Sedan bär det upp på den svala och lite dunkla vinden – Martin Kjellgren hittar efter lite letande det han väntar sig att hitta: en gedigen författningssamling, några stora Karl XII-biblar, en äldre Gustav Vasa-bibel (som han får leta lite extra efter beroende på att den visar sig vara ombunden på 1800-talet) och en hel del annat.
– Författningssamlingar hittar man ofta: det var en plikt för kyrkan att ha en sådan tillgänglig ända fram till 1960-talet. En annan sak som är värd att betona är att de flesta av de här böckerna inte är värdefulla rent ekonomiskt – även de som är riktigt gamla är extremt svåra att omsätta till pengar såsom marknaden för äldre böcker ser ut. Det handlar mer om ett kulturellt värde men kyrkorna måste ändå ha ett säkerhetstänk med larm och annat eftersom inte alla förstår detta, säger Martin Kjellgren.
Det är en ofta dammig miljö som han jobbar i och Martin Kjellgren har handskar men också ett munskydd när han tittar över bokbeståndet.
– Jag mäter också alltid fuktnivån för att se om det är en bra miljö, just klimatmässigt är det inte så farligt häruppe men böckerna kan ju vara utsatta för skadedjur till exempel. I regel ska böcker ha det ganska kallt och stå i medelfuktighet för att klara sig så bra som möjligt.
De allra intressantaste fynden är de böcker där ägaren fört egna anteckningar.
– I en kyrka hittade jag en utgåva av Martin Luthers skrifter från cirka 1570 i bra skick. I den fanns självbiografiska anteckningar av en präst verksam på 1600-talet, bland annat hur han bevittnade Stångebroslaget och Linköpings blodbad. Det är sådana saker som gör böckerna intressanta som enskilda objekt, betonar Martin Kjellgren innan Folkbladet lämnar honom med sitt arbete.