Denna påsk dundrade in likt de inledande raderna i Hemsöborna. Det blev inte så långa stunder uppkrupna mot solvarma husväggar medan vårlökarna knakade i backen. Kanske fick vi istället fundera en vända till på den tragiska händelsen i Stockholm och på varför vi firar påsk. Eller det sista vet i tusan ändå. Påsken är väl numera mer en kravlös högtid inför det kommande ljuset.
Jag minns att det var allvarligare förr när Viberga hade stängt i fler dagar än ordinarie söndag och måndag. Det bunkrades och åts, och påskdagarna förflöt framför mastodontserien ”Jesus från Nazareth” på tv. Det var vad som stod till buds då, och det gick det med.
Det är mycket längtan som skall förlösas så här under våren. Tydligast är nog längtan hos fotbollen ändå. Jösses vad det skrivs om denna sport och allsvenskan har nog aldrig, om någonsin och för all framtid varit så bra som den är just i år. Jo jo!
Jag är den förste att hylla den vettiga supporterkulturen. Engagemanget eller fanatismen som omgärdar fotbollen kan dock ibland nästan te sig större än det som sedan sker på planen. Det är rätt fascinerande egentligen, för i slutändan är det ju bara …
Kanske är det just detta ”bara” som gör att jag blir irriterad på de som måste bära sig åt när det drar ihop sig till match, när fanatismen kliver över gränsen och blir något annat. Vad är det i fotbollens väsen och natur som lockar fram detta hos vissa? Vilka mekanismer är det som slår in när plötsligt en i övrigt skötsam mansperson drar på sig en supporterhalsduk och slår en annan halsduk på käften. Är det en säkerhetsventil för att orka med vardagen, falukorven och söndagsmiddagar hos föräldrarna?
Man hör ofta uppretade röster som fördömer bråk kopplat till skilda trosuppfattningar. Vi i den sekulariserade Norden har ytterst svårt att begripa den konflikten, men håller man på fel fotbollslag är man idiot och bör stå till svars för det. Vad stöket och insatserna för att hålla ordning kring olika idrottsevenemang sedan kostar i samhällsresurs som skulle kunna användas till något vettigare orkar jag inte ens utveckla.
Men oavsett ett vädermässigt påskbakslag och några fotbollsbråkstakar så ska nu våren få göra sitt, och låt oss allergiker för all del nysa ikapp ett tag så spikar nog det mesta till sig till slut. Själv ska jag gå och fröså basilika!