Rosor som blommar om, badtemperaturer i sjöar och kvällar med klar grill-känsla. Här i Sverige – och Norrköping – har vi den senaste veckan upplevt ovanligt varma höstdagar, ett exempel är Jönköpings flygplats som på tisdagen uppmätte den varmaste september-temperaturen sedan 1954. Det är dock inte bara i Sverige det har varit ovanligt varmt: även i Norge, Danmark och Storbritannien rapporteras om de varmaste temperaturerna på mycket länge.
Från Halmstad rapporterades på onsdagen ett värmerekord, där uppmättes 27,5 grader vilket är högst sedan mätningarna startade 1859.
– I Norrköping har det inte slagits några värmerekord men i tisdags i Linköping uppmättes 26,4 grader och det är den högsta uppmätta i september sedan 1968, berättar Lisa Frost, metereolog på SMHI som tillägger att det ändå har varit temperaturer mycket över det normala även i Norrköping under denna månad.
Faktum är att det har varit extremt varm runt hela jordklotet under 2016. I måndags släppte amerikanska NASA siffror på att augusti 2016 blev rekordvarm globalt sett och det är den elfte månaden i rad där värmerekord har uppmätts. Man konstaterar att ” det är den varmaste augusti under 136 år av modern datainsamling” (fritt översatt) och bedömer chansen att 2016 som helhet blir det varmaste året hittills till 99 procent.
Hettan är alltså inte bara positiva nyheter, åtminstone inte om man ska lita på klimatologen Kevin Trenberth på amerikanska National Center for Atmospheric Research som är expert på den globala uppvärmningen. En förklaring till uppvärmningen är att vi nu är i slutet av en El Niño-cykel. Men Trenberth tror att de här höga siffrorna tyder på att den globala temperaturen tagit ett hopp; enligt honom ligger sedan temperaturen ganska stabil i fem-tio år innan det sker ännu ett hopp uppåt.
Så beror den här värmen på den globala uppvärmningen?
– Det är svårt att koppla varje enskild observation till en enskild faktor, det är mer komplext än så, säger Weine Josefsson, klimatolog på SMHI.
– Vi har haft en osedvanlig El Niño som puttat upp temperaturen men bakom den ligger den globala uppvärmningen och ser man över längre tid så går temperaturkurvorna i en riktning: uppåt.
Vad gäller dessa ”temperaturhopp” som Trenberth talar om så bekräftar Weine Josefsson att det är så det brukar se ut.
– Kurvorna har legat ganska stilla ett tag och en del har sagt: ”Inget händer ju med uppvärmningen”, men så plötsligt hoppar temperaturen upp och så ser våra prognoser ut. Om vi skulle sluta tvärt med koldioxidutsläppen, vilket är omöjligt, skulle ändå trögheten göra att temperaturen skulle fortsätta tugga sig uppåt hela det här seklet, bedömer Weine Josefsson.
Om trenden fortsätter, temperaturerna höjs och vädret förändras är det i första hand inte norra Europa som drabbas värst.
– I Holland som ligger under havsnivån tar man ju det här väldigt allvarligt. I södra Europa som till exempel Spanien är det framförallt minskad nederbörd och därmed vattentillgången som är problemet, säger Weine Josefsson som menar att Europa ändå har politiska strukturer som kan hantera detta, värst blir det som alltid för de redan utsatta.
– I till exempel låglänta delar av Bangladesh och runt Nilen kan miljoner redan fattiga människor drabbas.