Med utsträckt arm, hälsandes över ett bord med kakor. Det är bilden många av oss svenskar har av den nya talmannen, som valdes av riksdagen den 24 september. För ja, många talmansrundor har det blivit för Andreas Norlén och partiledarna under hösten.
– När jag tillträdde mitt uppdrag så trodde jag nog inte att Sverige inte skulle ha en regering till jul. Visst, jag förstod att det var ett komplicerat läge, men inte så här komplicerat, säger han ett par dagar innan jul när den här intervjun görs.
Ett par dagar innan har han stått inför den svenska presskåren och besviket meddelat att han inte ser några ljusa utsikter för en positiv statsministeromröstning innan jul. I stället meddelas att denna kommer att ske den 16 januari. I en intervju med Expressen sade Anderas Norlén en tid innan att han "när allt är över ska sätta sig ned och ta ett djupt andetag".
Du hade hoppats på en julpust då, kan man tänka?
– Ja, det hade jag. Jag trodde att detta skulle vara klart före jul, det är med den inriktningen jag försökt arbeta. Men det visade sig inte vara möjligt efter omröstningen av Stefan Löfven, och då valde jag hålla trycket uppe på partiledarna, säger han.
Viktor Barth-Kron, journalist på DN, skrev då underfyndigt att "det blir en riktig Norlénjul för partiledarna i år".
Då undrar man ju hur en "Norlénjul" ser ut?
– Ja, nu får partiledarna jobba intensivt de kommande veckorna med att lösa den här situationen och agera så att vi får en regering. Jag har satt ut avstämningspunkter med Löfven och Kristersson, men ska även prata med de andra partiledarna. För nu gäller det verkligen att alla tar den här situationen på största allvar. Min målsättning är att omröstningen den 16 januari blir den tredje och sista.
Och din egen jul då – hur blir den?
– Lugn och stillsam med familjen hemma i Norrköping. Därutöver räknar jag med att ägna en hel del tid åt regeringsfrågan, hålla kontakten och ha en bra koll på hur processen går.
Kanske vara tomte?
– Vår 2,5-åring måste ju få uppleva tomten. Och då ligger väl jag närmast till hands!
Även om regeringsfrågan dominerat hösten, har talmannen även ägnat sig åt andra saker, som ingår i uppdraget. Bland annat att vara ordförande för riksdagsstyrelsen, som har övergripande ansvar för de 670 anställda i riksdagen; tjänstemän, säkerhetspersonal, lokalvårdare, it-avdelning och så vidare. Förutom alla talmansrundor med partiledarna, visar det sig att Andreas Norlén initierat ett 40-tal "talmansrundor" till med berörda i riksdagen.
Du har alltså inte fått nog av talmansrundor?
– Haha, nej, jag tyckte att de också behövde det. Jag ville få en fördjupad kunskap om vad alla sysslar med.
Fast en sak som skiljer de rundorna från de med partiledarna är kakorna. Kakfokuset som blev under talmansrundorna med politikerna, är något Andreas Norlén förvånats över.
– Det blev en snackis som jag inte hade förväntat mig. Jag tänkte att det är klart att jag ska bjud på kaffe och något till när jag träffar dem. Jag tycker inte det är så märkligt, men det blev en stor grej. Men det bjuder jag gärna på!, säger han uppsluppet, men betonar:
– Men jag hoppas att folk ska bry sig mer om politik än om kakor.
Under hösten har Andreas Norlén även mött kungafamiljen vid flera tillfällen. Bland annat när rösträtten och demokratin firade 100 år och när drottningen fyllde 75 år i onsdags.
– Det ingår en del officiella uppdrag i talmansrollen. Jag tog också emot Italiens president i riksdagen när han var på besök, säger han.
Andreas Norlén har även gjort debut på Nobelfesten.
– Det var väldigt speciellt! Det brukar kallas "festernas fest" och det var verkligen en speciell upplevelse. Sverige sätter forskning och vetenskap på världskartan en gång om året och det har alla vi som bor här all anledning att vara stolta över.
I och med talmansuppdraget har Andreas Norlén fått lägga sitt partipolitiska engagemang i Moderaterna åt sidan. Något han inte ångrar – och inte hunnit tänka efter om han saknar.
– Det är inte så att jag gått och tänkt att jag ska bli talman, men när jag fick frågan så tvekade jag inte en sekund. Det är förstås fantasiskt att få det ansvaret och vara riksdagens främste företrädare. Även om det inte är ett partipolitiskt uppdrag, kan man påverka och driva frågor. Det har varit så intensivt så jag har inte hunnit sakna det vanliga partipolitiska arbetet.