Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Berättade om flyktingskap

Zulmay Afzali föreläste i tisdags på Stinsen om arbetet med de ensamkommande ungdomarna i Söderköping. Han var tydlig: ”De kan inte skickas till Afghanistan, landet är inte säkert”.

Efter föreläsningen. Zulmay Afzali omgiven av några av de ungdomar han arbetar med.

Efter föreläsningen. Zulmay Afzali omgiven av några av de ungdomar han arbetar med.

Foto: Patrik Selsfors

INTEGRATION2016-11-26 07:00

Zulmay Afzali, född 1982 i Kabul, jobbade redan i unga år som tjänsteman med ansvar för landets säkerhet i Karzairegeringen i Afghanistan. Han flydde därifrån efter flera mordförsök – något han också berättat om i flera böcker – och kom till Sverige 2010.

Så småningom hamnade han i Söderköping och jobbar nu som flyktingassistent på Nyströmska. Zulmay Afzali har med andra ord ovanligt bra koll på Afghanistan; på hur det är att komma till ett nytt land och arbetar dessutom med de ensamkommande ungdomar som till stor del har sina rötter i denna region.

Alltså är han mycket väl lämpad att berätta om dessa ämnen. Intresset för föreläsningen på Stinsen visar sig vara så stort att man får öppna upp vikdörrarna för att göra rummet större – dessutom kommer många av Afzalis elever för att lyssna. Det här är förresten första gången Zulmay väljer att föreläsa på svenska – tidigare har han hållt sig till engelska.

– Jag är lite nervös men jag vill göra ett försök med svenska här i lilla Söderköping där det känns som jag har min familj, skrattar Afzali innan han kommer in på kvällens ämnen.

Han börjar med att berätta om sin bakgrund i Afghanistan och sin egen tid som flykting; förklarar hur det är att komma till ett nytt land med en annan kultur, ett annat klimat, ett annat språk.

– I början tänkte jag ”Det är inte så bra, jag tror inte jag kan leva här”. Det är inte så lätt att komma till ett nytt land utan familj, utan släkt. Jag ringde till Farhad (flyktingassistent på Nyströmska, förf. anm.) klockan tre på natten när jag kände mig ledsen. Men jag fick mycket stöd och efter ett tag jobb, Nyströmska blev min familj och trygghet, berättar Zulmay Afzali.

Han lovordar det arbete som görs i kommunen och beskriver det som att den lilla kommunen Söderköping och Nyströmska skolan blivit en trygg plats för dessa ungdomar.

– Söderköping har en modell för integration som är bland de bästa i Sverige med en fantastisk personal, Stefan Löfven skulle komma hit och se hur det fungerar, påpekar Zulmay Afzali som sedan kommer in på huvudfrågan: Migrationsverkets ändrade praxis som gör att ensamkommande, framförallt från Afghanistan, får utvisningsbeslut när de fyllt 18 år.

– 90 procent av de här ungdomarna kommer inte från Afghanistan utan från Iran, de vet inget om Afghanistan och utvisas de dit får många också problem med språket.

Zulmay Afzali har i olika forum länge debatterat för striktare gränskontroll i Sverige, även innan den politiska kursförändringen för ett år sedan efter flyktingkrisen på hösten. Han har framhållit vikten att integrera de som finns i landet men också lyft frågan om värnandet av Sveriges gränser med tanke på säkerheten i tider av terrorhot när väldigt många människor kommit utan riktiga id-handlingar.

– Jag kommer ihåg för ett år sedan, då sa jag ”ni kan inte ta emot så många människor, vi måste integrera de som redan är här”. Men nu när de här ungdomarna varit här i ett år, gått i skolan och börjat rota sig ska de plötsligt kastas ut till Afghanistan. Nej, så kan vi inte göra, Afghanistan är inte säkert.

Zulmay Afzali visar på en karta hur situationen ser ut i Afghanistans olika regioner och har en pessimistisk framtidsprognos.

– Om ett år kommer det att vara en katastrof. IS som förut varit i Syrien kommer nu till Afghanistan och även talibanerna ökar i stora delar av landet, dessutom är regeringen korrumperad. Många av de här ungdomarna hör till minoriteter som till exempel hazarerna som är särskilt utsatta, säger Zulmay Afzali som avslutar sin föreläsning med en vädjan:

– Jag vill att ni ska hjälpa de här personerna som ni hjälpte mig.

Rättsläget

Enligt asylreglerna får minderåriga inte skickas till ett land som inte har ett ordnat mottagande, till exempel Afghanistan.

I ett rättsligt ställningstagande från Migrationsverkets rättsenhet daterat den 7 juli slås en ny praxis fast där 16- och 17-åringar som inte bedöms ha asylskäl, men som inte heller kan skickas ut, kan få tillfälliga uppehållstillstånd och utvisas när de blir 18.

Är de över 17,5 år kan de få utvisningsbeslut med "uppskjuten verkställighet".

Förra året sökte 41 564 afghaner asyl i Sverige, varav 23 480 var ensamkommande barn.

Fram till 1 november i år har 2 606 afghaner sökt asyl här, varav 634 ensamkommande barn.

I de ärenden där Migrationsverket har prövat asylskälen för ensamkommande afghanska barn har 74 procent fått bifall under årets första tio månader.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om