Carlson: Vi riskerar förlora en hel generation

Fjolåret medförde stora hälsoproblem för barn och unga. Inte minst för dem som redan hade det tufft. Det visar Bris årsrapport för 2020. Samtalen tilltog markant – mest handlade de om psykisk ohälsa, familjekonflikter och övergrepp.

Johan Carlson anser att barnhälsan står högst upp på prioritetsordningen när pandemin klingar av.

– Vi måste se vilka problem som lämnas kvar och belysa dessa. Ett sådant är barn och ungas fysiska och psykiska ohälsa. Tar vi inte tag i det riskerar vi att förlora en hel generation, säger han till TT.

Förutsåg ni den typen av konsekvenser?

– Det var inte oväntat. Vi hade tidigt en diskussion om vad det här skulle innebära för barn. Det är en av de viktigaste anledningarna till att vi ville hålla skolorna öppna. När vi fick indikationer, som med tiden blivit tydligare, om att yngre barn inte driver pandemin eller själva drabbas mycket av den, så var vi tydliga med att åtminstone grundskolan inte skulle stängas ned.

– Med gymnasiet var vi osäkrare, och där blev det så att man under ett par månader gick till distansundervisning. Men det är lättare för lite äldre barn. Även om högstadiet under några veckor har gått in i distansundervisning, så har grundskolan i grunden varit i gång. Det tror jag har varit en positiv faktor för barnen.

Hur resonerade ni kring konsekvenser av andra restriktioner?

– Vi funderade mycket. Ju hårdare restriktioner desto mer drabbas barnen. Vi har hela tiden haft det perspektivet och gjort viktiga avvägningar därefter.

Vilken effekt kan förändringar i vardagen få på sikt för barn och ungas välmående?

– Många klarar det bra. Men de som har en otrygg uppväxtmiljö, eller av andra skäl mår dåligt, har det svårare. Det har funnits sämre möjligheter att få stöd av kamrater och deras föräldrar, vilket är en stor trygghet för dem som har det tufft hemma. Det kan leda till en försämrad psykiska hälsa för dem.

Vad kan man göra för att öka tillgången till trygga sammanhang och sociala relationer för barn och unga nu och efter pandemin?

– Vi avser att följa upp hälsoläget. Vår uppgift är att undersöka, återkoppla och ge incitament till skolor och kommuner att satsa på de här frågorna.

Hamnar barns välmående i pandemins skugga?

– Alla hälsofrågor hamnar i pandemins skugga. Därför är det viktigt att man växlar upp de här frågorna nu. Vår ambition är lägga ett stort fokus på barn och unga framöver. Deras hälsa är viktig, nu och i framtiden.

Hur ska samhället kunna hjälpa barn och unga som farit illa?

– Det är viktigt att vi, när vi efter avslutad vaccination kommer ut ur pandemin, tar i de här frågorna. Man kan inte bara återgå till det normala. Många barn har traumatiska upplevelser. Det måste skolan, sjukvården, samhället i övrigt och föräldrarna hantera. Vi ska göra allt vi kan för att påpeka det så att det inte glöms bort. För det försvinner inte med pandemin. Det som har hänt, den ohälsa, ångest och oro som man upplevt, riskerar att bita sig fast.

Vad skulle det innebära för folkhälsan?

– Ungdomar som kommer ut ur det här med dålig hälsa och dåligt självförtroende kanske inte skaffar sig en utbildning eller ett arbete som de hade gjort annars. Det riskerar att få påtagliga konsekvenser, både enskilt och för samhället.

Behöver man ta höjd för ett ökat behov av stöd och vård?

– Det måste man göra. Unga måste se att vi är på väg ut ur detta och att samhället satsar på dem. Det är särskilt viktigt i socioekonomiskt utsatta områden.

Har Folkhälsomyndigheten gjort tillräckligt för att sprida barnanpassad information under den pågående krisen?

– Vi har kämpat hårt och gjort så gott vi har kunnat. Men det finns inget som inte kan göras bättre. Behovet av att vrida upp kunskapen kring de här frågorna är närmast oändligt, säger Johan Carlson till TT.