StÀngda vÄrdplatser, patienter i korridorer och utmattad personal. NÀr 18 av 21 regioner enligt Socialstyrelsen rapporterar brist pÄ sjuksköterskor fÄr det stora konsekvenser för patienterna. Sjuksköterskebristen pekas ofta ut som en av orsakerna till vÀxande vÄrdköer.
Samtidigt visar siffror frÄn 2020 att bara 13 procent av de yrkesverksamma sjuksköterskorna jobbar inom andra branscher Àn sjukvÄrden. PÄ Socialstyrelsen har statistikern Mikael Ohlin just analyserat klart de senaste siffrorna över inom vilka branscher sjuksköterskor arbetar. Och det finns en liten trend, dÀr de som har sjuksköterskelegitimation vÀljer att lÀmna hÀlso- och sjukvÄrden, som pÄgÄtt nÄgra Är.
ââVi ser en viss ökning i andelen sjuksköterskor som jobbar med annat men det Ă€r inga stora förĂ€ndringar. Andelen har ökat med cirka 1 procent den senaste femĂ„rsperioden, sĂ€ger Mikael Ohlin.
GĂ„r miste om kompetens
Men det handlar inte bara om hur mÄnga som lÀmnar vÄrden. Om rörligheten mellan arbetsgivare inom vÄrdsektorn blir för stor gÄr man miste om kompetens och kontinuitet, enligt Ann Rudman, sjuksköterska och docent vid Karolinska institutet och lektor i omvÄrdnad vid Högskolan i Dalarna.
ââDe som vĂ€ljer att stanna kvar mĂ„ste fĂ„ möjlighet att göra ett bra jobb dĂ€r de Ă€r.
I en undersökning som Novis gjort pÄ uppdrag av VÄrdförbundet i maj uppger 48 procent av sjuksköterskorna att de övervÀger att lÀmna vÄrden helt.
ââĂven om sjuksköterskor som sĂ€ger upp sig inte lĂ€mnar vĂ„rd och omsorgen helt sĂ„ byter de till exempel frĂ„n sjukhus till vĂ„rdcentral eller till tjĂ€nster med mer dagtidsscheman eftersom man inte orkar jobba dygnet runt, sĂ€ger JanĂ Stjernström, vice ordförande i VĂ„rdförbundet.
Lojala men cyniska
Enligt Janà Stjernström Àr möjlighet till ÄterhÀmtning, inflytande över sin arbetssituation och möjlighet till fortbildning nÄgra av de Äterkommande kraven.
Bilden delas av Ann Rudman. I sin forskning har hon följt över 4 000 sjuksköterskor som tog examen 2002, 2004 och 2006. Genom regelbundna enkÀter och intervjuer har deras instÀllning till yrkesliv, hÀlsa och karriÀr kartlagts.
ââAtt mĂ„nga vĂ€ljer att stanna kvar inom vĂ„rden trots att de funderar pĂ„ att sluta beror pĂ„ att de upplever att de har ett meningsfullt jobb, de Ă€r vĂ€ldigt lojala. Men de skalar ocksĂ„ bort annat i livet för att orka med jobbet, sĂ€ger hon.
Forskningen visar att de som arbetar under pÄfrestande förhÄllanden med övertid och utan möjlighet till ÄterhÀmtning tappar engagemang, blir mer cyniska och bara arbetar pÄ rutin.
Att tacka ja till extra arbetspass pÄ grund av dÄligt samvete för att det annars Àr kollegor och patienter som drabbas bidrar till en ökad stress men Àr vanligt förekommande.
ââSjuksköterskorna orkar och hinner inte ge patienterna den bĂ€sta vĂ„rden. Förutom att det blir dĂ„ligt för sjuksköterskorna och övrig personal sĂ„ leder det till brister i patientsĂ€kerheten, sĂ€ger Ann Rudman.
I den senaste uppföljningen, som hÄller pÄ att sammanstÀllas just nu och som bland annat tÀcker in pandemin, svarar en tredjedel av sjuksköterskorna att de gav bristfÀllig vÄrd minst en gÄng i veckan nÀr det var som vÀrst.
à terhÀmtning Àr centralt
ââSamtidigt visar vĂ„r undersökning att det inte Ă€r sĂ„ komplicerat att göra sjuksköterskorna motiverade och engagerade. Det vill ha en stöttande chef, möjlighet till Ă„terhĂ€mtning och kunna jobba evidensbaserat, sĂ€ger hon.
Region VÀsternorrland Àr en av de regioner som drabbats av uppsÀgningar och sjuksköterskebrist. PÄ sjukhuset i SollefteÄ har man i veckan behövt gÄ ner frÄn 26 till 21 vÄrdplatser. Ewa Lodin Àr vice avdelningsordförande för VÄrdförbundet i VÀsternorrland. Hon har arbetat 26 Är som sjuksköterska inom intensivvÄrden vid sjukhuset i SollefteÄ och ser hur mÄnga tappar orken.
ââNu Ă€r sommaren över men det ser tufft ut inför hösten ocksĂ„. Det som behövs Ă€r en hĂ„llbar arbetsmiljö sĂ„ att personalen vill söka sig hit och sedan stanna kvar. Nu möter jag unga nyutexaminerade som kĂ€nner att de inte klarar av uppgifterna eftersom de slĂ€ngs in i verksamheterna utan inskolning.
FrÄn VÄrdförbundets sida vill man centralt att den kommande regeringen tillsÀtter en kriskommission.
ââRegeringen mĂ„ste prata om vad som ska prioriteras för att fĂ„ en hĂ„llbar hĂ€lso- och sjukvĂ„rd. Vi ser att förutsĂ€ttningarna för region- och kommunpolitikerpolitikerna hĂ€nger pĂ„ vad myndigheter, regioner och kommuner fĂ„r för mandat. DĂ€rför mĂ„ste regeringen ta ett mycket större ansvar, sĂ€ger JanĂ Stjernström.