Den ekonomiska bildningen sjunker i hela vÀrlden i takt med att vi slutar anvÀnda kontanter. Den senaste Pisaundersökningen, utvÀrderingen som görs av OECD varje Är för att mÀta kunskapsnivÄerna hos vÀrldens 15-Äringar, blottade stora luckor nÀr det gÀller privatekonomi. Det visade sig att bara en av tio har den högsta nivÄn av ekonomisk bildning, eller financial literacy som termen lyder. En av fyra elever i undersökningen kunde inte fatta enkla ekonomiska vardagsbeslut.
ââSverige Ă€r inte med i den hĂ€r undersökningen, men om vi vore det skulle vi ligga förhĂ„llandevis bra till. Men det betyder inte att svenska barn inte behöver lĂ€ra sig privatekonomi, sĂ€ger Philip Haglund som Ă€r grundare och vd för Gimi, en app som hjĂ€lper barn att hantera sina pengar.
Digitalisering
Varför privatekonomi inte Àr ett eget Àmne i grundskolan stÀller han sig mycket frÄgande till.
ââAtt barn inte har förstĂ„else för pengar fĂ„r konsekvenser lĂ€ngre fram i livet. Allt fler i Ă„ldern 18â20 Ă„r hamnar hos Kronofogden.
Digitaliseringen har stÀllt till med mycket vad det gÀller förstÄelsen av pengars vÀrde. NÀr exempelvis glasskiosken bara tar Swish mÄste förÀldrarna rycka ut med mobilen och dÄ Àr det svÄrt att fÄ en uppfattning om vad en glass egentligen kostar. För att inte tala om till exempel V-bucks, spelvalutan i det populÀra onlinespelet Fortnite. De köper du för riktiga pengar och i de flesta fall Àr det alltsÄ tonÄringens förÀlder som gör transaktionen via sin mobil. NÀr man inte heller fÄr nÄgot fysiskt för pengarna kan det vara Ànnu svÄrare att förstÄ vÀrdet.
Sommarpeng
Anders Hansson Àr privatekonom pÄ Sparbanken SkÄne och tycker att den hÀr coronasommaren Àr en perfekt tid att lÄta barnen öva pÄ att hantera sin egen semesterkassa.
ââUnder vintern Ă€r tillfĂ€llena för smĂ„köp Ă€r fĂ€rre. I Ă„r kommer vi dessutom att vara hemma extra mycket, och dĂ„ Ă€r det utmĂ€rkt att barnen fĂ„r en summa som ska rĂ€cka till exempelvis sommarens alla glassar, sĂ€ger Anders Hansson, och tillĂ€gger att det inte Ă€r nĂ„gon idĂ© att anvĂ€nda begrepp som budget nĂ€r man ska lĂ€ra barn om ekonomi.
ââDet Ă€r svĂ„rt nog att överblicka en lĂ„ng tidsperiod, sĂ„ att göra en klassisk budget fĂ„r nog vĂ€nta. DĂ€remot kan det ju vara lĂ€ge att trĂ€na division â kanske har barnet fĂ„tt 200 kronor som ska rĂ€cka till glass i tio veckor.
HushÄllssysslor
Att barnen sjÀlva fÄr göra tankearbetet och Àven begÄ fel ingÄr i deras förstÄelse för pengars vÀrde, anser Àven Philip Haglund:
ââDet Ă€r bĂ€ttre att de gör sina första ekonomiska misstag som tioĂ„ringar i stĂ€llet för som 18-Ă„ringar.
Att anvÀnda hela sommarlovskassan pÄ ett fÄtal dyra strutar med strössel i juni och sedan stÄ helt utan glass i augusti kan vara en billig lÀxa.
NÀr det gÀller lite Àldre barn kan det vara sÄ att deras sommarjobb gÄtt om intet i och med krisen eller att de vill köpa nÄgot som vecko- eller mÄnadspengen inte rÀcker till. I sÄ fall kan det vara ett bra tillfÀlle att krÀva motprestationer för extraslantarna.
Beror pÄ ekonomi
Hur mycket pengar som ska ingÄ i kassan Àr upp till varje familj. Enligt en Sifoundersökning frÄn 2018 fÄr Sveriges sjuÄringar 25 kronor i veckopeng, i medianvÀrde, medan 13-Äringar har 300 kronor i mÄnadspeng. Enligt Anders Hansson pÄ Sparbanken SkÄne skulle en extra kassa pÄ nÄgra hundra kronor för hela sommaren vara lagom för sjuÄringen, och cirka 600 kronor för 13-Äringen.
ââDet Ă€r inte alls sĂ€kert att det finns utrymme i alla familjers hushĂ„llsbudget för det hĂ€r och det Ă€r vi vĂ€l medvetna om, men det viktiga Ă€r inte beloppet utan att barnet fĂ„r vĂ€lja vad sparpengarna ska gĂ„ till, sĂ€ger Anders Hansson.