Så påverkas Sveriges värnpliktiga av Nato

Snart är Sverige fullvärdig medlem i Nato. Vad betyder det för de tusentals unga svenskar som gör eller har gjort sin värnplikt? Vi reder ut några frågor med Pliktverket och Försvarsmakten.

Värnpliktiga soldater från P7 och P4 under en övning förra året. Arkivbild.

Värnpliktiga soldater från P7 och P4 under en övning förra året. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Samhälle2024-03-02 13:24

Kan jag som värnpliktig behöva strida i annat land?

– Som lagen ser ut i dag kan färdigutbildade värnpliktiga kallas in endast om regeringen beslutar om höjd beredskap i Sverige och då endast för att försvara Sverige, säger Per Andersen Helseth, kommunikatör vid Pliktverket.

Kan jag hamna på ett förband i Sverige där jag kan behöva göra övningar ihop med andra Nato-medlemmar?

– Som en del av värnpliktsutbildningen genomförs övningar i slutet av grundutbildningen där även utländska försvarsmakter kan delta, säger Per Andersen Helseth.

Vilka skyldigheter har man efter värnplikten?

– Är man färdigutbildad blir man krigsplacerad som värnpliktig och med det följer en skyldighet att tjänstgöra under höjd beredskap enligt lagen om totalförsvarsplikt.

Får värnpliktiga ta ställning till om de vill delta i Nato-övningar/insatser?

– Värnpliktsutbildningen syftar till försvaret av Sverige. Värnpliktiga kan öva utomlands som en del av sin befattningsutbildning. Någon annan verksamhet utomlands för värnpliktiga är inte möjlig utifrån dagens lagstiftning. Däremot kan anställd personal i Försvarsmakten delta i insatser utomlands.

Kan man få göra sin värnplikt utomlands nu om man vill?

– Nej, värnpliktsutbildningen kommer fortsatt att bedrivas i Sverige av Försvarsmakten, däremot kan värnpliktiga delta vid övningar utomlands.

Kommer Natomedlemskapet på något vis påverka utbildningens innehåll?

– Till att börja med vill vi understryka att vi ännu inte är medlemmar i Nato, även om vi är ett stort steg närmare inträde. Huruvida värnpliktiga kommer att skickas utomlands är en fråga för våra politiker. Bedömningen har dock hittills varit att värnpliktiga inte kommer att påverkas nämnvärt av ett svenskt medlemskap i Nato, uppger Försvarsstabens kommunikationsavdelning.

Fakta: Den svenska värnplikten

Sverige har haft värnplikt sedan 1901 då systemet ersatte det gamla indelningsverket.

Efter andra världskriget ryckte omkring 50 000 in årligen, en siffra som steg till som mest 60 000 i början av 1970-talet.

2010 blev värnplikten vilande, men aktiverades igen 2017.

I januari och februari i år får knappt 110 000 ungdomar födda 2006 mönstringsunderlaget. I mars får de besked om de ska mönstra eller inte. Totalt kommer 28 000 att kallas, varav 8 000 tas ut till värnplikt.

I dag utbildas runt 5 000–6 000 värnpliktiga, men kommande år ökar antalet. Försvarsmakten har föreslagit att 10 000 värnpliktiga ska utbildas varje år från 2030.

Källor: Plikt- och prövningsverket, Försvarsmakten, SCB

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!