I Sverige förs nÀstan ingen diskussion kring alternativa begravningsmetoder och miljöpÄverkan, berÀttar Ulf Lerneus, förbundsordförande för Sveriges begravningsbyrÄers förbund.
En orsak Àr att krematorierna arbetat mycket med att renovera för att minska sina utslÀpp. Men Ulf Lerneus tycker att frÄgan Àr viktig för begravningsbranschen.
ââNĂ€r det sker ett dödsfall ligger inte miljön lĂ€ngst fram, sĂ„ vi i branschen mĂ„ste ta mycket av det ansvaret, annars kommer vi inte att komma framĂ„t.
PÄ idéstadiet
I andra lĂ€nder Ă€r "gröna begravningar" en desto större frĂ„ga. En del metoder Ă€r bara pĂ„ idĂ©stadiet, men nĂ„gra har kommit sĂ„ lĂ„ngt att de anvĂ€nds. Den metod Ulf Lerneus tror ligger nĂ€rmast att komma till Sverige Ă€r naturlig organisk nedbrytning â kompostering helt enkelt â som i dag Ă€r godkĂ€nd i sex amerikanska delstater.
ââDet bygger pĂ„ att man lĂ€gger den avlidne i en halv kista, underdelen av kistan, och lĂ€gger pĂ„ trĂ€flis, halm och alfa alfa-groddar. Groddarna fĂ„r organismerna i kroppen att leva vidare för att nedbrytningen ska gĂ„ mycket fortare.
Kistan fÄr ligga i en anlÀggning med rÀtt syretillförsel och vÀrme och kroppen bryts ned pÄ runt tio veckor. Kvar blir ungefÀr en halv kubikmeter mull.
ââVi tror att det kan vara nĂ„got för framtiden. Ungdomar i dag pratar mycket om jordbegravning utifrĂ„n ett miljöperspektiv och dĂ„ kan det hĂ€r vara ett alternativ.
Vatten och svamp
En metod som fick mycket uppmÀrksamhet nÀr Àrkebiskop Desmond Tutu avled 2021 Àr vattenkremation, ocksÄ kallad aqauamation eller resomation.
ââKroppen lĂ€ggs i en stor trumma, som en stor centrifug, dĂ€r man sprutar in 170 grader varmt vatten med högtryck och tillför alkaliska joner som sĂ€nker ph-vĂ€rdet. Det tar cirka tre timmar att bryta ned kroppen och sedan har man ett vitt mjöl kvar â ungefĂ€r lika mycket som efter en kremation.
I dag finns ett 15-tal anlÀggningar i hela vÀrlden som utför vattenkremationer.
Det pÄgÄr ocksÄ arbete om hur man kan göra begravningen grönare med hjÀlp av svamp, till exempel har ett företag i NederlÀnderna tagit fram en kista gjord av mycel och trÀspÄn med bÀdd av mossa och huvudkudde av bark.
Andra svamprelaterade projekt Àr en svepning av löv och svamp eller en drÀkt av svamp och andra mikroorganismer.
ââNĂ€r vi tittar pĂ„ nya metoder tittar vi framför allt utifrĂ„n det etiska, vi pratar om miljön, vi pratar om ekonomin. Det Ă€r tre tunga delar för att över huvud taget införa nĂ„gonting nytt. Det Ă€r en relativt lĂ„ng procedur.
Regeringen beslutar
I slutÀnden Àr det regeringen som fattar beslut om en ny begravningsmetod ska tillÄtas. DÄ Àr det viktigt att metoden Àr fullt utvecklad.
Promession, en sorts frystorkning av kroppen, Àr en svensk metod som fick stor uppmÀrksamhet i början av 2000-talet. Ett antal avlidna frystes ned för att kunna begravas med promession, men företaget bakom lyckades aldrig bygga nÄgon anlÀggning dÀr metoden kunde omsÀttas i praktiken.
De döda blev liggande i Ă„ratal innan Skatteverket slutade bevilja anstĂ„nd med begravning och de begravdes pĂ„ vanligt sĂ€tt â i strid med bĂ„de sin och de anhörigas vilja.
Hur lÀnge kan det dröja innan jordbegravning och kremering fÄr konkurrens i Sverige? Ulf Lerneus tror tio, femton Är.
ââPĂ„ 30 Ă„r tror jag att det kommer att ha hĂ€nt ganska mycket.