Betydelsen för nĂ€ringslivet â "tusentals arbetstillfĂ€llen"
I kungens arbetsuppgifter ingĂ„r enligt grundlagen att "visa vad Sverige Ă€r och gör" â inte minst genom att medverka vid statsbesök. Hovexperten Roger Lundgren har varit med under flera av de besök i andra lĂ€nder som kungaparet genomför ett coronafritt Ă„r. Ofta finns det en delegation med nĂ€ringslivsrepresentanter i slĂ€ptĂ„g. PĂ„ det viset har kungen under Ă„ren bidragit till "tusentals arbetstillfĂ€llen", uppskattar Lundgren.
ââFramför allt handlar statsbesöken om att skapa arbetstillfĂ€llen. DĂ€r har Sverige en fördel dĂ„ det inte finns sĂ„ mĂ„nga monarkier i vĂ€rlden lĂ€ngre, det Ă€r en sĂ€llsynt art. Ibland möts vi av 300 journalister som bevakar de hĂ€r besöken. Pr-vĂ€rdet betyder enormt mycket och flera företagsledare har gjort storaffĂ€rer just tack vare att kungen varit med och lyft fram vĂ„rt land.
Elisabeth Tarras-Wahlberg arbetade nÀra kungen mellan 1976 och 2008, bland annat som informationschef vid hovet och hovmarskalk för kronprinsessan Victorias hovstat. Kungens betydelse för det svenska nÀringslivet lÄter sig nÀrmast förklara som en "dörröppnare", sÀger hon.
ââLĂ€ngre tillbaka fanns det dessutom vissa lĂ€nder som bara tog emot monarker pĂ„ statsbesök. Det finns lite extra glans över ett kungahus.
Brevet som befriade Saddams fÄngar
I en konstitutionell monarki ska kungen vara en ickepolitisk symbol. LikvÀl har det under Ären hÀnt att kungen spelat viktiga politiska roller. Exempelvis ska ett brev skrivet av kung Carl Gustaf 2015, överlÀmnat till den saudiske kungen Salman bin Abdul Aziz av regeringens sÀndebud Björn von Sydow, ha hjÀlpt till att lösa en svÄr diplomatisk knut mellan Sverige och Saudiarabien 2015. Ett annat exempel Àr de tre svenskar som förirrade sig in pÄ irakiskt territorium 1992 och fÀngslades i Saddam Husseins ökÀnda fÀngelse Abu Ghraib i Bagdad.
ââDĂ„ skrev kungen ett brev pĂ„ uppdrag av utrikesdepartementet och dagen efter var svenskarna fria, sĂ€ger Roger Lundgren.
Kungen knyter samman landet oavsett politiskt styre eller kriser, anser Elisabeth Tarras-Wahlberg. Hon minns sÀrskilt Estoniakatastrofen 1994.
ââJag kommer ihĂ„g hur förvĂ„nad jag blev nĂ€r de ringde frĂ„n Ekot och bad om ett uttalande. Det blev första gĂ„ngen som kungen gav ett efterfrĂ„gestyrt uttalande om en nyhetshĂ€ndelse. SĂ„dana kriser â Ă€ven tsunamin och den pandemi vi lever i nu â Ă€r stunder dĂ„ kungen agerar sammanbindande kraft i samhĂ€llet, sĂ€ger hon.
Skandalerna som skakat kungahuset
Kungen blandar sig inte oombedd in i politik, uppger Elisabeth Tarras-Wahlberg. Men vissa gĂ„nger har han likvĂ€l lyckats trampa i klaveret. Kungaparets statsbesök i Brunei 2004 fick svidande kritik sedan Carl Gustaf hyllat öppenheten i landet â som styrs av envĂ„ldshĂ€rskaren Hassanal Bolkiah som Ă€r statschef, överbefĂ€lhavare samt premiĂ€r-, försvars- och finansminister.
ââJag vet att han var vĂ€ldigt illa berörd av kritiken den gĂ„ngen. Han tog illa vid sig och var vĂ€ldigt nedstĂ€md nĂ€r han kom hem, sĂ€ger Tarras-Wahlberg.
Men kungens privatliv har ocksÄ skakats av skandaler. Boken "Den motvillige monarken", dÀr författarna bland annat skrev om pÄstÄdda otrohetsaffÀrer och besök pÄ dubiösa nattklubbar, slog ner som en bomb i Sverige 2010. I en unik intervju med TT efter bokslÀppet förnekade kungen gÄng pÄ gÄng uppgifterna.
ââDen intervjun var plĂ„gsam lĂ€sning, jag förstĂ„r inte ens varför kungen stĂ€llde upp pĂ„ den. Det Ă€r klart att det var jĂ€ttejobbiga Ă„r nĂ€r det stormade sĂ„, sĂ€rskilt nĂ€r familjen blev drabbad, sĂ€ger Roger Lundgren.
Elisabeth Tarras-Wahlberg minns problematiken kring att försöka dementera felaktigheter i medierapporteringen frÄn Ären inom hovet.
ââJag tror att den historien kan ha bidragit till att han i vissa lĂ€gen tycker att det Ă€r svĂ„rt att hantera medierna. UtsĂ€tts du för den hĂ€r typen av granskning kontinuerligt knĂ€pper du nog igen lite grann. Kungen kan inte gĂ„ ut och svara pĂ„ varje enskilt pĂ„hopp. Ger man sig in i det och blir en "dementimaskin" sĂ„ ses allt man inte dementerar per automatik som sant.
HjĂ€rtefrĂ„gorna â "som att gĂ„ pĂ„ Ă€ggskal"
Kung Carl Gustaf Àr en idog miljökÀmpe. Bland annat har han lÄtit installera solpaneler pÄ slottets tak och kör elbil. Men till och med gÀllande sina hjÀrtefrÄgor mÄste kungen hela tiden "balansera pÄ en slak lina", sÀger Elisabeth Tarras-Wahlberg.
ââAlla frĂ„gor kan bli politiska, men det viktiga Ă€r att kungen inte Ă€r partipolitisk engagerad. Egentligen kan man kalla kungen Sveriges första miljökĂ€mpe; redan till FN-konferensen om miljö i Stockholm 1972 var han engagerad i frĂ„gan, sĂ€ger hon.
Parallellt med miljöfrÄgan har kungaparet Àven engagerat sig i humanitÀra frÄgor. I samband med 75-Ärsdagen har kung Carl Gustaf bett de som vill att bidra till Stadsmissionens arbete.
ââKungen vill vara inkluderande för vĂ„ra nya svenskar och dĂ€rför stöttar han mĂ„nga initiativ, bland annat har han inrĂ€ttat ett ledarskapspris till unga entreprenörer med utomnordisk bakgrund, sĂ€ger Roger Lundgren.
ââMan kan tycka att miljöpolitik, integration och migration Ă€r humanitĂ€ra frĂ„gor, men de innebĂ€r ett rött skynke för mĂ„nga mĂ€nniskor. De krossade Ă€ggskalen ska han gĂ„ pĂ„ hela tiden och det Ă€r svĂ„rt för honom. Han har ofta sagt i intervjuer att det ibland Ă€r svĂ„rt att inte gĂ„ över en grĂ€ns â han har ju kĂ€nslor och engagemang som alla mĂ€nniskor.
Förlorade förÀldrarna i ung Älder
Tre Ă„r efter det att Carl XVI Gustaf tilltrĂ€tt tronen 1973 gifte han sig med sin Silvia, som han mött under OS i MĂŒnchen 1972. Det unga kĂ€rleksparet i förlovningssoffan pĂ„ Stockholms slott â och inte minst drottningen i sig â tog svenska folket med storm, sĂ€ger Roger Lundgren. För kungen och hans offentliga roll innebar Ă€ktenskapet en tydlig vĂ€ndpunkt.
ââDĂ„tidens Silviahysteri tror jag knappt att man kan förestĂ€lla sig i dag, jisses. Medarbetare till henne berĂ€ttade att mĂ€nniskor ville röra vid henne nĂ€r hon kom hit, som om hon vore nĂ„gon sorts Messiasfigur. Det var nog konstigt â men för kungen vĂ€ldigt skönt. Hon Ă€r hans absolut viktigaste rĂ„dgivare och har gjort att han kunde utvecklas pĂ„ sitt sĂ€tt, i lugn och ro vid hennes sida.
Kung Carl Gustaf var bara nio mÄnader gammal nÀr hans pappa, prins Gustaf Adolf, omkom i en flygkrasch pÄ Kastrup i Köpenhamn den 26 januari 1947. Mamma Sibylla gick in i en lÄng sorgeperiod. Kungens systrar har i efterhand berÀttat om hur mamman inte pratade om pappans död.
ââJust att de aldrig fick tala om sin pappa, den förlorade fadern, gjorde sĂ€kerligen att han hade mĂ„nga obesvarade frĂ„gor. Jag tror att han som enda son var sĂ€rskilt nyfiken pĂ„ sin pappa, sĂ€ger Elisabeth Tarras-Wahlberg.
Kungen Àr uppfostrad i ett matriarkat med mÄnga starka kvinnor men fÄ manliga förebilder, sÀger Roger Lundgren.
ââJag tror att det stĂ€ndiga sökandet efter pappan var vĂ€ldigt jobbigt för honom. Mamman dog ocksĂ„ nĂ€r han var oerhört ung, 26, och Ă„ret dĂ€rpĂ„ blev han kung.
Födelsedagsfirandet som blev en chock
Att vara kung innebĂ€r att stĂ€ndigt granskas och konstant kritiseras, sĂ€ger Elisabeth Tarras-Wahlberg. För kungen har det inte alltid varit lĂ€tt â men en vĂ€ndpunkt kom i samband med kungens 50-Ă„rsfirande 1996.
ââJag minns den dagen sĂ„ vĂ€l; hur kungen gick ut pĂ„ Lejonbacken och sĂ„g de som samlats för att uppvakta honom. Det var sĂ„ enormt mycket folk, jag tror aldrig att han vĂ€ntat sig att det skulle komma sĂ„ mĂ„nga.
Att stÀndigt lÀsa negativa rubriker pÄverkade kungen, sÀger Tarras-Wahlberg. Hans dyslexi bidrog dessutom till osÀkerheten.
ââJag stod med fotograferna snett bakom och liksom sĂ„g hur han hajade till av glĂ€dje. Det kĂ€ndes som ett uppvaknande, en kĂ€nsla av att "jag duger faktiskt" och ett bevis pĂ„ folkets uppskattning.
NÀr tar Victoria över?
I Ă„ratal har de florerat â spekulationerna kring huruvida kungen Ă€r redo att lĂ€mna över kronan till sin tronarvinge Victoria. Men det lĂ€r vi fĂ„ vĂ€nta pĂ„, tror hovexperterna.
ââJag tror aldrig att han kommer att abdikera. Det ligger inte i den svenska monarkiska traditionen. Inte minst under pandemiĂ„ret har det dessutom framkommit hur bra det Ă€r att vara nĂ„gra stycken som delar pĂ„ ansvaret och uppdragen, sĂ€ger Elisabeth Tarras-Wahlberg.
Enligt Roger Lundgren skulle en svensk kungaabdikering dessutom skapa svallvÄgor i vÄra nordiska grannlÀnder.
ââSkulle vĂ„r kung abdikera sĂ„ skulle det lĂ€gga enorm press pĂ„ den danska drottningen och norske kungen att göra detsamma. En av dem kan inte göra det utan att skapa dominoeffekter och intensiva diskussioner. Dessutom vet jag att kungen har klĂ€ttrat pĂ„ vĂ€ggarna det senaste Ă„ren â han vill jobba och vara aktiv, samtidigt som han sjĂ€lvklart ocksĂ„ ser kraften i Victoria.
PÄ grund av kungens unga Älder nÀr han tog över kronan sÄ tvingades han och drottning Silvia att sköta plikterna parallellt med smÄbarnslivet pÄ hemmaplan. NÀr kungen medverkade i podden "VÀrvet" inför sin 75-Ärsdag sade han att han önskat sig lÀngre tid för att förbereda sig för jobbet.
ââJag hade kortare tid. Jag skulle önskat att jag hade haft lĂ€ngre, det hade varit helt annorlunda kĂ€nner jag, sade han.
PÄ frÄgan om kungen tror att hans eftertrÀdare Àr redo för jobbet svarade han med en motfrÄga.
ââKronprinsessan Victoria? Ja, nĂ€r blir man redo för ett jobb? Ja, jobb och jobb, varje ny uppgift krĂ€ver nya tag sĂ„ att sĂ€ga, Ă€ven om man har förberett det.