Det ses som en blÄsig placering, posten som generaldirektör för FörsÀkringskassan. Den som tar sig an uppgiften utsÀtts inte sÀllan för kritik, i vÀrsta fall bÄde frÄn regeringshÄll och frÄn försÀkringstagare.
Men inga stormvarningar avskrĂ€ckte Nils Ăberg nĂ€r han tilltrĂ€dde sin nya tjĂ€nst förra Ă„ret. Lite luttrad var han kanske ocksĂ„ redan, med tanke pĂ„ nĂ€rmast föregĂ„ende uppdrag. Att vara GD för kriminalvĂ„rden innebĂ€r Ă€ven det att befinna sig i ett slags allmĂ€nt kritiskt blickfĂ„ng.
ââDet hĂ€r Ă€r en otroligt central myndighet, en av de allra viktigaste vi har för att skapa trygghet och stabilitet i samhĂ€llet. Att vi dĂ€rför ocksĂ„ möter kritik och ifrĂ„gasĂ€ttande tycker jag Ă€r naturligt, sĂ„ det fĂ„r man bara acceptera och försöka hantera, sĂ€ger Nils Ăberg.
Nej, han tar inte till sig av kritiken pÄ det personliga planet, sÀger han.
ââSĂ„ lĂ€nge den hĂ„ller sig till det vi gör och hur vi gör det vi gör, dĂ„ kĂ€nner jag mig trygg och har inget problem med ett offentligt samtal som ocksĂ„ innehĂ„ller ibland stark och ibland ocksĂ„ berĂ€ttigad kritik.
SĂ€po i Paris
Han har en lĂ„ng karriĂ€r bakom sig i det offentligas tjĂ€nst. Efter disputationen i statskunskap har han arbetat vid bĂ„de SĂ€po, EU-kommissionen och justitiedepartementet. SĂ€po kom han till som analytiker pĂ„ tidigt 1990-tal. Det var dĂ„ en renodlad polisiĂ€r organisation som enligt Carl Lidboms utredning efter Palmemordet behövde mer akademisk kompetens. Ăberg var med och byggde upp en kvalificerad analysfunktion och blev senare sambandsman pĂ„ ambassaden i Paris. Hans uppgift var att sköta informationsutbytet mellan de franska underrĂ€ttelse- och sĂ€kerhetstjĂ€nsterna och den svenska sĂ€kerhetspolisen.
ââVilket innebĂ€r att jag har följt den franska serien "Falsk identitet" pĂ„ SVT med stort intresse och förtjusning, eftersom bilderna pĂ„ byggnaden i serien faktiskt Ă€r den byggnad som jag traskade in och ut ur pĂ„ mitt jobb.
NÄgon inblick i franska sÀkerhetstjÀnsten kan han tyvÀrr inte stoltsera med. Det kan han dÀremot med EU-kommissionen dÀr han arbetade nÀra dÄvarande kommissionÀren Anita Gradin. Han lÀrde sig maskineriet i EU:s beslutsgÄng inifrÄn och ut; dÀrpÄ gjorde han samma sak med regeringskansliet, som expeditionschef pÄ justitiedepartementet.
Sedan gick han alltsĂ„ till kriminalvĂ„rden. För en utomstĂ„ende ser det ut som en resa bort frĂ„n den stora vĂ€rlden och till ett internt sammanhang som svensk myndighetschef. Men Nils Ăberg ser tvĂ€rtom en koppling med sin egen, rĂ€tt internationella, bakgrund.
Hot mot anstÀllda
Hans far var ambassadören Jean-Christophe Ăberg och Nils vĂ€xte upp som diplomatbarn i bland annat Thailand, Indonesien, Frankrike och Vietnam. UppvĂ€xtmiljöerna satte sina spĂ„r.
ââMina förĂ€ldrar var starkt samhĂ€llsengagerade och nĂ„gonstans har jag sĂ„ klart inspirerats av deras engagemang. Men jag har ocksĂ„ sett och upplevt lĂ€nder med samhĂ€llssystem som har varit nĂ„got helt annat Ă€n det vi har byggt upp i det hĂ€r landet. Jag har upplevt skillnaden, och det har gjort att jag vĂ€rdesĂ€tter offentlig verksamhet vĂ€ldigt högt.
I det perspektivet Àr FörsÀkringskassan en av juvelerna i kronan. Verksamheten Àr viktig för mÄnga som befinner sig i nÄgot av livets kritiska skeden. Vilket ocksÄ leder till att personalen ibland blir mÄltavlor för frustrerade mÀnniskors behov av att avreagera sig.
Nils Ăberg som har arbetat lĂ€nge i offentlig förvaltning tycker sig se en ökad acceptans för hĂ„rda tongĂ„ngar mot de anstĂ€llda.
ââDet leder till mycket grova anklagelser och i vissa fall Ă€ven hot. Det fĂ„r offentligt anstĂ€llda i viss mĂ„n stĂ„ ut med och det Ă€r vĂ€ldigt upprörande. Det Ă€r en utveckling som bekymrar mig, för det sista det hĂ€r landet behöver Ă€r rĂ€dda och Ă€ngsliga tjĂ€nstemĂ€n.
Bakar bröd
PĂ„ sistone har arbetet handlat om coronapandemin och omstĂ€llningen som har behövts göras för att hantera situationen. Det har gĂ„tt över all förvĂ€ntan bra, menar Nils Ăberg, Ă€ven om en avigsida med ett sĂ„dant uppdrag Ă€r att man sĂ€llan fĂ„r se ett konkret resultat av ens arbete vid dagens slut.
Kanske Àr det dÀrför han Àr sÄ förtjust i att göra praktiska saker pÄ sin fritid.
ââDet spelar inte sĂ„ stor roll vad det Ă€r, om jag skruvar pĂ„ en traktor, bakar bröd eller lagar gamla radioapparater. Men jag tycker att det Ă€r vĂ€ldigt roligt, som en kontrast till min vardag. Jag blir nĂ€stan löjligt förtjust nĂ€r jag gör nĂ„gonting med hĂ€nderna och kan se att det blir nĂ„got konkret av det.